Bjärges 1:39 f.d. 1:5
(Vinjettbild: Sefan Haase 2010)
Vinjettbilden: Manbyggningen och flygeln, fotograferade från samma plats som 1904, se nedan. Foto: Stefan Haase 2010.
Denna part kom till någon gång efter 1663, okänt vilket år, när Bjärges delades första gången. Ibland har denna part och den senare tillkomna parten Bjärges 1:4 kallats för Lilla Bjärges, medan ursprungsparten kallats Stora Bjärges enligt gammal traditionell benämning, men St resp L:a Bjärges har aldrig varit officiella namn. Varför man lade den nya parten så pass långt ifrån ursprungsparten är inte känt. Det vanliga var annars att den nya partens byggnader skulle klämmas in på den befintliga tomten, vilket gjorde att man kom att bo mycket tätt.
1 Ägarna och deras historia
1.1 1600-talet
Den förste kände ägaren av denna part var Per Jonsson f. 1651. Han var troligen måg på gården, gift med Catharina Andersdotter, vars far möjligen var en man som hette Anders och som bodde på ursprungsgården på 1600-talets första hälft. Per och Catharina hade sonen Anders f. 1688, som bara var 1 år när pappan dog. Vart Catharina och sonen Anders tog vägen efter Pers död är inte känt, men näste brukare blev Lars Olofsson, sannolikt samme person som brukade ursprungsparten, se Bjärges 1:37 (1:12)! Lars Olofsson var änkling och troligen sonson till nämnde Anders på 1600-talets första hälft och brorson till Catharina. Det bör betyda att Lars brukade bägge parterna och att Catharina och hennes son Anders bodde kvar. Lars gifte om sig 1699 med änkan Anna Larsdotter från Fie 1:83 (1:4) och hon flyttade sannolikt till Lars på ursprungsparten med sina 3 små barn. Året efter, 1700, övertog Lars son (?) Jacob Larsson f. 1669 den här gårdsparten, gift 1701 med Kristin Persdotter från Mannegårde i Lye. De fick två döttrar, varav den ena dog som spädbarn. Om Catharina och Anders bodde kvar eller inte är okänt. Jacob dog 1709 och året efter var Kristin brukare.
1.2 1700-talet
Men redan 1710 fick gårdsparten nya brukare och de var sannolikt komna utifrån och då måste de som dittills bott här flyttat, okänt vart. In flyttade Nils Christoffersson f. 1682 och hans hustru Catharina Nilsdotter f. 1685, varifrån de kom är inte känt. De fick sonen Thomas f. 1712. Redan 1713 (?) dog Nils och året efter gifte Catharina om sin med Per Jacobsson f. 1686 och de fick tvillingarna Birte och Kristin 1715 och sonen Jacob 1719. Nils och Catharina brukade parten till Nils död 1736, varefter Catharina var ensam åbo 1737, men fr o m 1738 delade hon parten med sin son Thomas från första äktenskapet. Han var ogift. 1743 tog han värvning son båtsman och fick namnet Thomas Krejare och fick tjänst samma år på linjeskeppet ”Friheten”. Det blev kortvarigt, för han dog året efter, 1744.
Då tog Catharinas yngste son Jakob Persson f. 1719 över gårdsparten, i praktiken möjligen ihop med sin syster Birte (Brita), för dessa kom att dela (klyva) parten emellan sig, okänt vilket år. Partsklyvningen skedde inte i två lika stora parter, utan den nya parten blev större. Jakob gifte sig 1746 med Annicka Jakobsdotter f. 1709 från Mattsarve och Brita gifte sig 1757 med Johan Jakobsson, som kanske var bror till Annicka. Jakob och Annicka behöll ursprungsparten, medan Brita och Johan byggde nytt alldeles intill.
Lillgårdsmuren stod ursprungligen närmare manbyggningen, anpassad efter den tidigare lilla flygelns gavel. På bilden ses fr v: Tomas Bergman, Maria Bergman, Tekla Bergman, Brita Larsdotter och Nils Bergman. Huvudet på Niklas Bergman skymtar t h om grinden! Foto: Masse Klintberg 1904.
Jakob och Annicka fick 4 barn, varav dottern Cathrina f. 1749 blev nästa ägare, gift 1770 med Nils Nilsson f. ? från Tomte i Rone. De uppförde en ny manbyggnad i sten under flistak 1773 och fick skattebefrielse i 20 år för det. Man kan tycka att det är lite märkligt att man kunde bygga stenhus när man var kronogård för att man inte kunde betala sina skatter, men kanske var just syftet med stenhusbygget att man skulle kunna slippa skatt i 20 år? Det fungerade uppenbarligen, för 1794 kunde man köpa tillbaka gårdsparten till skattegård igen!
Stenhusresolution den 27 november 1773: ”Besiktning förrättad uppå den stenbyggning, som bonden uppå 3/16 Cronohemmanet Bjärges i Garde ting och Lau socken Jon Jacobsson (=Catarinas fasters man, märkligt nog) uppbyggt och består uti följande: En byggning bestående uti en dagelig stuga 11 qvadratalnar (6,60 m) med förstuga, 2 fack fönster, liggspis och bakugn av kalksten. I förstugan dubbla dörrar med gångjärn och lås med uppgång till loftet. Taket av bräder. En Gästestuga 11 qvadratalnar 2 fack fönster, loft och golv godt.” Det är det huset som finns kvar än idag, men ombyggt med bl a brant tegeltak 1867. Man kan tycka att det är lite märkligt att det var Cathrinas fasters man som stod husbonde för husbygget, men det kan bero på att det var han som betalade in skatterna för båda parterna och det var ju just skatterna som det hela var frågan om!
Cathrinas och Nils stenhus från 1773 var således en parstuga, där ”dageliga” stugan hade många funktioner: kök med ”liggspis och bakugn”, vardagsrum, sovrum och arbetsrum, vilket var det vanliga på de flesta gårdar. Både den och ”gästestugan” (=salen) hade bara två fönster, gissningsvis ett på vardera framsidan och gaveln, även det vanligt vid denna tid. Det nämns en förstuga (=farstu), men ingen kammare bakom farstun, var det vid besiktningen ännu inte inrett någon kammare här? Förstugan hade dubbla dörrar med lås, vilket förmodligen betyder ytterdörrar. Här fanns uppgången till loftet, men det står inget om vad loftet användes till, men loften nyttjades alltid som sädesmagasin, så det var troligen inget att skriva om. Det står att taket är av bräder, men flistak ligger alltid på ett faltak och ser man det bara inifrån loftet, så syns ju bara faltaket! Loftet med sitt golv var i alla fall gott! Men hade gästestugan ingen spis?
1.3 1800- och 1900-talen
Cathrina och Nils fick också 4 barn och det blev sonen Nils f. 1774 som blev ny husbonde omkring 1800, då han gifte sig med Cajsa Göransdotter f. 1778 från Mickelgards på När. De fick 7 barn. Man kan tänka sig att det var trångt i huset trots att det var ganska nytt vid denna tid. Äldste sonen Göran f. 1801 gick till sjöss som styrman och tog sig namnet Georg Bergman efter gårdsnamnet. Han kom hem och övertog gårdsparten omkring 1830 och från den tiden kom det Bergmanska namnet att följa parten i 150 år. Georg Bergman gifte sig 1830 med Catarina Nilsdotter f. 1800 från Kauparve 1:80 (1:5). Georg och Catarina fick 6 barn, varav två tvillingpar. Två av sönerna gick till sjöss och drunknade redan i 20-årsåldern. Sonen Nils f. 1836 blev husbonde på 1860-talet, gift 1861 med Birgitta Cajsa Larsdotter f. 1838 från Gumbalde 1:10 och de fick två söner.
Bilden är tagen från samma plats som 1904. Lillgårdsmuren är utflyttad för att passa ihop med den nyare större flygeln. På bilden ses Stefan Haase och Helen Wahlström. Foto: Henrik Jansson 2003.
Nästa ägare blev Tomas Bergman f. 1866, gift 1895 med Maria Larsson från Botels 1:4. De fick dottern Tekla f. 1895 och sonen Niklas f. 1900. Näste husbonde blev Niklas Bergman, gift 1930 med Annie Danielsson f. 1900 från Hallbjäns 1:19 (1:4). De fick inga barn. Systern Tekla bodde kvar hemma som ogift. Niklas och fadern Tomas var tekniskt begåvade och smidde jordbruksredskap och gjorde uppfinningar i smedjan. Niklas byggde ett vindkraftverk och ville p g a detta inte dra in elström när den kom till Lau 1949. Senare blåste vindkraftverket ner och det blev mörkt i huset. Annie drog in el och telefon efter Niklas död 1965. Denna part var alltså både först och sist med elström i Lau! Niklas var som så många andra också intresserad av fiske och hade egen motorbåt vid Nabbu. De sista ägarna brukade gården med kor fram till 1958, varefter verksamheten trappades ner. Släkten på Hallbjäns 1:4 arrenderade marken fram till 1973, då all mark styckades av till Hallbjäns, varefter byggnaderna med tomt kom att bilda fastigheten Bjärges 1:39. Annie Bergman, som hade testamenterat fastigheten till släkten, bebodde gårdsparten till 1984, då hon flyttade till äldreboendet Ekängen i Garde, där hon dog 1985.
1987 sålde släkten Bjärges 1:39 till Stefan Haase f. 1946 byggnadsantikvarie från Visby och Helen Wahlström f. 1945 språklärare från Helsingfors/Växjö och bosatte sig där permanent. Alla byggnader restaurerades successivt under åren och stor omsorg lades ner på hägnadssystemet. Helens stora trädgårdsintresse medförde en omfattande perennaträdgård och det gemensamma intresset för grönsaksodling resulterade i ett stort trädgårdsland.
2 Byggnaderna
2.1 Manbyggningen
Av de ursprungliga byggnaderna från 1600-talet finns inget bevarat. Dessa var säkerligen byggda i trä. Det äldsta är gårdens fint huggna brunnslock i sten på lillgården. Dagens manbyggnad som uppfördes 1773 som flistakshus byggdes troligen i två etapper, vardagsstugan i öster är äldst och något romboid till formen. Det rummet byggdes sannolikt mot ett trähus, som i längd ungefär motsvarade nuvarande farstun och halva salen. Till vardagsstugan fogades högst ett 10-tal år senare en ny farstu, kammare och sal i sten. Vindsvåningen under det flacka flistaket användes på traditionellt sätt till sädesmagasin och allmän förvaring.
Gårdspartens gamla brunn med fint hugget brunnslock, där den huggna vattenrännan längs lockets kant samlade regnvatten och skräp, som rann ut på lockets baksida. Foto: S. Haase 2017
Vardagsstugan var både kök, vardagsrum, sovrum och arbetsrum. Mitt på innerväggen stod eldstaden, en härd med bakomliggande bakugn. Längs bakväggen, som var fönsterlös, stod tre sparlakanssängar för sammanlagt 6 personer. På gaveln satt ett blyinfattat fönster och ett dito på framsidan.
Farstun hade dörrar till alla tre rum samt trappa upp till loftet på högra sidan. Ett smalt överljusfönster lyste upp rummet. Bakom farstun fanns en liten kammare med eldstad i sydvästra hörnet och ett blyinfattat fönster. Detta rum användes troligen till brudkammare eller undantagskammare, men det nämns inte i stenhusresolutionen.
Salen var något större än vardagsstugan, en eldstad mitt på mellanväggen måste ha funnits, men nämns inte i stenhusresolutionen. Rummet hade ett träspröjsat fönster på framsidan resp gaveln. Detta rum användes bara vid festliga tillfällen, man bodde inte här.
Vindsvåningen bestod av två stora förrådsrum/sädesmagasin med två vädringsluckor på varje gavel. Utrymmet över farstun och kammaren var ett genomgångsrum med ett litet träspröjsat fönster på varje långsida, dessa fönster finns kvar.
1867 omgestaltades manbyggningen. Flistaket revs och man sänkte långväggarna omkring 60 cm. Den sten man fick över byggde man på gavlarna med, upp till 2 m högre nock, och åstadkom därigenom dagens branta tak, vilket täcktes med tegel. Husets befintliga fönster förstorades och nya togs upp, så att de stora rummen fick fyra fönster i tre vädersträck. Kammarens fönster satte man in som fönster på norra loftsrummet. Södra loftsrummet inreddes till en kammare. Salens båda gamla fönster flyttades upp hit och de forna vädringsluckorna försågs med fönsterbågar och flyttades ut i hörnen, där de lyste upp varsin långsmal garderob längs taksidorna.
Vid förra sekelskiftet ersatte man ytterdörrarna och överljusfönstret med spegeldörrar med fönster och gjutjärnsgaller i. Man byggde också en stor glasveranda framför entrén. På 1950-talet tog man bort teglen och lade rödmålad pannplåt på taket.
Tomtkarta från 1826: D är denna part där man ser manbyggningen och den lilla flygeln ovanför D:et. Långt nere på tomten står ladugården lite snett. C är den större grannparten Bjärges 1:4
Mellan 1987 – 1989 genomgick huset stora förändringar. Utvändigt tog man bort plåttaket och lade tillbaka gammalt enkupigt tegel. Verandan togs bort, liksom sekelskiftesdörrarna, här satte man in 1700-talsdörrar med överljus. I övrigt behölls fasadens utseende. Invändigt isolerades huset och man drog in ny el och vatten. Vardagsstugan blev ett kombinerat kök och vardagsrum med modern köksinredning anpassad till rummets 1800-talsstil. Den forna kammaren/köket gjordes om till våtrum. Salen behölls oförändrad, men försågs med en kakelugn från c:a 1845 av Bergs verkstad. I gavelkammaren uppe revs garderoberna och utrymmet införlivades med rummet. Man satte upp en grönstänkt kakelugn från 1790-talet av Lindboms tillverkning. Norra vindsrummet reddes in till ett bostadsrum med en unik kakelugn från 1740-talet av Gotlands första kakelugnsmakare Pflaumbom.
2.2 Flygeln och smedjan
Nuvarande flygel föregicks av ett helt litet brygghus stående ungefär mellan salens fönster och nuvarande brygghus. Denna byggnad hyste sannolikt endast eldstad för stormatlagning, bakugn, kölna och brygghusgryta. Rygg i rygg stod frambygget på grannpartens manbyggning, se tomtkartan! När hela grannparten revs 1870 och flyttades till nuvarande plats, byggde man en ny stor brygghusflygel på frambyggets plats.
Smedjans flistak är s k vildlagt med oregelbunden flis så som var brukligt i Lau. Foto: Stefan Haase 2008.
Denna flygel är intakt och innehåller ett brygghus i norr med tidigare nämnda funktioner. I mitten finns ett källarrum. I söder finns en snickarbod med kamin framför en liten öppen spis. Loftet har använts som spannmålsmagasin och har 2 vädringsluckor på långsidorna. Ovanpå snickarboden har ett sommarrum inretts. Brygghuset har på gaveln troligen det gamla brygghusets enda fönster. På snickarbodens gavel sitter ett av vardagsstugans gamla blyfönster. På vardera gavelspetsen finns ett halvt blyfönster, troligen också dessa från vardagsstugan. Bakom snickarboden står en smedja under flistak. Den har både ytterdörrar och en innerdörr till snickarboden. Smedjan är intakt med ässja, bälg, städ och övrig utrustning.
2.3 Ladugården
Storgården och lillgården avskiljs genom en stenmur med trägrindar. Ladugården i sten under brant spåntak, ursprungligen halmtak, står på traditionellt vis parallellt med manbyggnaden. En äldre ladugård, troligen i bulteknik med agtak, stod längre bak påp tomten och lite snett, se tomtkartan från 1826! Nuvarande ladugård byggdes omkring 1870. Den innehåller ett kohus vid västra gaveln med inredning för 4 kor, 4 ungdjur, samt 2 f d kalvkättar. Till kohuset hör en hoimd (hörum) med bulväggar. Vid östra gaveln finns ett stall med inredning för 3 hästar och ett föl, till stallet hör också en hoimd. Mitt i ladugården finns en förhållandevis stor lada. Över hela byggnaden finns ett foderloft. På baksidan står ett jämnårigt tröskhus, vars utrymme i början på 1900-talet byggdes om till hönshus med värpreden, gåshus, samt axbod. Denna inredning togs bort i början på 2000-talet, varefter utrymmet gjordes om till plantuppdragningslokal.
Ladugården är den sista kvarvarande av denna typ i Lau. Foto: Stefan Haase 2010.
2.4 Bodlängan
Längs storgårdens östra sida står en bodlänga bestående av tre sammanfogade byggnadskroppar. Någon bodlänga finns inte med på 1826 års tomtkarta. Nederst står en vagnbod i sten med två portar och samt ett lammhus med hoimd under spåntak, troligen byggt 1870. I mitten står en bod av okänd ålder i sten med oregelbundet spånklätt takfall innehållande dass och gris- och hönshus. Överst står en vedbod i bulteknik med oregelbundet takfall täckt med tegel framtill och flis baktill. Denna bod byggdes 2006? av gammalt ekvirke efter ett avtryck på dassväggen och ersatte en tidigare vedbod i resvike.
Bodlängan. Vedboden i bulteknik är byggd av gammalt ekvirke. Foto: Stefan Haase 2013.
Gårdspartens tomt omges av staintunar (stenmurar) och bandtunar (gärdsgårdar). Alla byggnader från självhushållets tid är bevarade, vilket är ovanligt. Detta medförde att Bjärges 1:39 Byggnadsminnesförklarades 1999.
År 1950 var gårdspartens totala areal 26 ha, varav 12 ha åker, 7 ha skog, 1 ha äng, 5 ha övrig mark (=beteshagar) samt 1 ha tomt och trädgård. Taxeringsvärdet var 10.000 kr. Jordart: Lera, sand- och grusjord. Hela arealen var dränerad. På gården fanns i medeltal 2 hästar, 5 kor, 2 ungdjur, 3 grisar samt 40 höns och 4 får. Man hade traktor, vilket var rätt tidigt.
Gårdspartens f d marker av åkrar och beteshagar runt fastigheten brukas och betas. En del av hägnadssystemet i form av bandtunar har återskapats.
Var skall Husförhörslängder in nånstans?
Bouppteckningar?
Skatteköpshandlingar?
3 Ägarlängd
Efter 1663: Per Jonsson f. 1651 d.1689, gift ? med Catharina Andersdotter f. ? Barn: Anders f. 1688.
1693: Lars Olofsson f. ? gift 1 med ? Barn: Jakob f. 1669 hemmagift?. Gift 2 1699 med Anna Larsdotter f.? från Fie 1:83 (1:4). Annas barn: Anna f. 1690, Christin f. 1692, Christen f. 1696.
1700: Jakob Larsson f. 1669 d.1709, gift 1701 med Kristin Persdotter f. ? från Mannegårde i Lye. Barn: Anna f. 1706 d. 1706, Brita, f. 1707.
1710: Kristin Persdotter, se ovan.
1711: Nils Christoffersson f. 1682 d. 1713? från? gift ? med Catharina Nilsdotter f. 1685 d. 1766 från? Barn: Thomas f. 1712 hemmagift.
1714: Per Jakobsson f. 1686 d. 1736 från?, gift detta år med Catarina Nilsdotter f. 1685 d. 1766. Barn: Birte (Brita) f. 1715, Kristin f. 1715, Jakob f.1719 hemmagift.
1737: Catarina Nilsdotter, se ovan.
1738: Thomas Nilsson Krejare f. 1712 d. 1744. Ogift.
1744: Jakob Persson f. 1719 d.? gift 1746 med Annicka Jakobsdotter från Mattsarve f. 1709 d.? Barn: Cathrina f. 1749 hemmagift, Margareta f. 1753, Annicka f. 1756, Per f. ?
1770: Cathrina Jakobsdotter f. 1749 d. 1810, gift 1770 med Nils Nilsson f. ? d. c:a 1795 från Tomte i Rone. Barn: Anna f. 1771, Nils f. 1774 hemmagift, Brita f. 1782, Elisabet f. 1786 gift till När.
1800: Nils Nilsson f. 1774 d.? gift 1800 med Cajsa Göransdotter f. 1778 d. ? från Mickelgårds på När. Barn: Göran (Georg Bergman) f. 1801, hemmagift, Nils f. 1802, Jacob f. 1806, Margareta f. 1808 gift 1848 med sjömannen Hans Närström på När, Anna Gertrud f. 1814 gift 1852 med Johan Niklas Lönngren på När, Hans f. 1818, Brita f. 1821.
1830: Georg Bergman f. 1801 d. ? gift 1830 med Catarina Nilsdotter f. 1800 d. ? från Kauparve 1:80 (1:5). Barn: Brita Catarina f. 1833 gift 1860 med Lars Claesson vid Frigges på När, tvillingarna Nils hemmagift och Tomas födda 1836, tvillingarna Hans och Georg födda 1840, Jakob f. 1842
1861: Nils Bergman f. 1836 d. 1908, se bild. gift 1861 med Birgitta Cajsa Larsdotter f. 1838 d. ? från Gumbalde 1:10. Barn: Lars Georg f. 1862 gift och bosatt vid Hemmor på När, Tomas f. 1866 hemmagift.
Husbonden Nils Bergman (1836-1908) fotograferad 1902 av Masse Klintberg.
1890: Tomas Bergman f. 1866 d. 1939, gift 1895 med Maria Larsson från Botels 1:4. Barn: Tekla f. 1895 d. 1956, Niklas f. 1900 hemmagift.
1938: Niklas Bergman f. 1900 d. 1965, gift 1930 med Annie Danielsson f. 1900 d. 1985 från Hallbjäns 1:19 (1:4). Inga barn.
1987: Stefan Haase f. 1946 från Visby, sambo med Helen Wahlström f. 1945 från Helsingfors/Växjö. Inga barn.
Sekvens av nedre perennaträdgården. Foto: Helen Wahlström 2011.
(Sidan uppdaterad: 2018-02-28)