Hallbjäns ligger på västra sluttningen av Laus backar. Vad namnet betyder är inte helt klart. ”Hall” betyder klippa, bergsformation, stor sten o dyl. Men det finns inget av detta i terrängen idag. Vad ”bjäns” betyder vet vi inte. Somliga menar att ”Hallbjäns” betyder ”Hallbjörns” gård, men den tolkningen är osäker. Hallbjäns ligger på en sluttande terrass av självdränerande grusmark, just sådan mark som de tidigaste jordbrukarna ville ha. Vatten fanns det god tillgång till från den ovanförliggande grusåsen.

Hallbjäns bomärke

Hallbjäns och den strax norr därom liggande Mattsarve (Maldesarve) har under de senaste dryga 300 åren bildat ett grannlag genom att gårdarna har delats upp i parter, som kommit att ligga alldeles intill varandra. Från början var de båda gårdarna friliggande med ett avstånd på ungefär 250 m emellan. Gårdens åkrar fanns runt omkring, men huvudsakligen ovanför gården, fast åkerinnehavet blev genom århundradena allt mer spritt över socknen, liksom för övriga gårdar. Ängesmarken var belägen nere i dalen väster om gården, beteshagar fanns spridda på socknens lågavkastande marker. Troligen tillföll ungefär halva gården St Talungs Hallbjäns när den av okänd anledning gick under på medeltidens slut.

Denna imponerande ladugårdslänga tillhörde två parter Hallbjäns och en part Mattsarve. Den hitre parten Hallbjäns 1:4 flyttade ut vid skiftet och den andra parten 1:9 byggde ny ladugård på andra sidan gårdstomten. Kvar blev ladugården på Mattsarves södra part, som stod kvar till omkring 1960. Ladugården på bilden var enligt Boken om Lau byggd på 1830-talet, men frågan är om den inte var lite yngre. Den hitre partens ladugårdsdel har halmtak, men den bortre tycks ha agtak. Tröskhusen låg inåt gården på samtliga parter. En lång takstege står mot taket, sådana fanns på alla parter.

I 1653 års jordebok är Hallbjäns beskriven på följande sätt: ”Hallbjens är ett halvt hemman 6½ markelej, haver åker till 14 tunnland, äng till 18 manslätt, ag i Lausmyr. Humlegård till 100 stänger. En hage till 2 hästar, tarvelig skog. Brukas av Nils Eskilson, vilken haver ärvt gården”. Hallbjäns var således en mindre gård (halvt hemman), granngården Mattsarve var drygt dubbelt så stor. 100 stänger humle var mer än vad man själv förbrukade. En hage till 2 hästar betyder att hagen var tillräckligt stor för att föda 2 hästar. Tarvelig skog innebar att man hade tillräckligt med skog för gårdens behov.
1681 var Hallbjäns ännu odelad. Gården ansågs som väl behållen.

1694 hade Hallbäns delats i två parter, det som blev Hallbjäns 1:19 (1:4) och Hallbjäns 1:9.

1701 hade gården följande ägor:

Åker:	Tvär i Gumbalde Gatakar, Stora och Lilla Tallmungen (Talungs), Hagakar, Bjärgakar, Gatakar, Haimakar, Södra Natvikar.
Äng:	Haimänge, Bildstädar, vid Bolarve i Garde.
Hagar mm:	Möirskogen tillfälles med Mattsarve och Botvide, Norskogen tillfälles med Botvide, skog på Garde haid, fördärvad av brand. Myr i Akismöir. Humlegård till 40 stänger. Släke under Sandkvie och Daustäde och emot Nordarstrandskog.

Åkrarna var förr uppdelade i små åkerlappar s k tvärar. Att man hade en tvär i Gumbalde Gatakar betyder att den åkerbiten troligen följt med vid ett giftermål. Ang Tallmungen innebär det att Hallbjäns fått ta del av St och L:a Talungs åkrar när dessa gårdar blev öde, likaså hade man fått del av St och L:a Bildstädes ängesmarker när dessa gårdar försvann. Alla skogar var betesmarker och värdet av detta ansågs ofta överskrida värdet av det virke, gärdsel och ved man fick ut. Skogen i Garde kallas ännu idag för Branden! Myr i Aiksmyr innebar att det var där man tog ag till taktäckning. Humlegården var nu mindre än hälften jämfört med 50 år tidigare. Släken var synnerligen viktig som gödsel.

1745: Hallbjäns efter jordeboken: ”½ hemman skatte, med 6½ markelej och 7 Daler 6 öre Silvermynt ränta, haver utsäde årlig hälften av åkern räknat till 4 tunnor 22½ kappar, samt hårdvallshö 8, 15/64-dels lass härav samt med de flere förmåner grundräntan bliver följande. Skog någorlunda god, ringa mulbete. Fiske till husbehov och salu. Ag till ringa reparation. Skatten: 11 Daler 9 öre 4½ penning. Gården bliver efter nya metoden 3/8-dels mantal”. Gården var fortfarande delad i två parter, Hallbjäns 1:4 och Hallbjäns 1:9.

Omkring 1790 delades Hallbjäns 1:9 i två delar då Hallbjäns 1:14 tillkom, varefter Hallbjäns bestod av tre parter. Den odelade Hallbjäns 1:19 blev således större än de två andra parterna. I början av 1900-talet sålde ägaren till Hallbjäns 1:14 gårdens marker i smålotter och byggnaderna revs bort, det var inga barn som tog över. Hallbjäns 1:14 återuppstod i mindre skala 1910 och brukades under en generation, innan markerna ånyo såldes och byggnaderna lämnades öde, för att 1997 än en gång återuppstå, men nu som fritidshus med enbart tomt. Fd Mattsarve 1:6 kom att tillföras Hallbjäns 1952 efter köp av mark och fick fastighetsbeteckningen Hallbjäns 1:18, se denna!

Hallbjäns 1:9 brukades 1900-talet ut, varefter Gannor 1:8 köpte markerna och kvar blev tomten med gårdsbyggnaderna. Dessa styckades ifrån och bildade den nya fastigheten Hallbjäns 5:1, vilken sedan dess har använts till permanentboende. Hallbjäns 1:19 är den part som fortfarande drivs som jordbruk. Man har både köpt till jord och har arrenden, så dess framtid inom modernäringen ser god ut.

(Sidan uppdaterad: 2018-12-17)