Hallbjäns 1:8 (fd Mattsarve grund)
(Vinjettbild: Göran Ström 2007)
Enligt sägnen kom en kvinna med dotter till Lau från Anga vid 1800-talets mitt för att komma ifrån sin man som behandlade henne illa. Kvinnan med barnet fick husrum på Mattsarve, okänt vilken part, och fick tjäna där som piga. Det sägs att hon fick en bit jord på Laus backar och samlade material till sitt hus genom att bära hem sten från åkrarna i sitt förkläde. Med husbygget fick hon hjälp av en snäll man. Denna romantiska berättelse har som de flesta sägner ett korn av sanning i sig.
Så här var det:
Det fanns någon form av bebyggelse här före 1800-talet, dess ursprung är ännu okänd. Manbyggningen hörde till Mattsarve grund, medan jordbruksmarken låg under Hallbjäns 1/32. Det kan innebära att någon Mattsarvepart och någon Hallbjänspart gemensamt köpt in gården och delat den mellan sig. Mattsarveparten var Mattsarve 1:33.
Där blev Anders Hansson f. 1795 husbonde 1810, gift 1819 med Anna Hansdotter f. 1791 från Pavalds på När och de fick med tiden 6 barn. På gården bodde också Anders faster Elisabeth (Lisa) Andersdotter f. 1779. Hon flyttade under en period runt på några ställen, men 1813-1821 var hon skriven på Mattsarve. Lisa nedkom 1818 med en utomäktenskaplig dotter Christina (Stina). Far till barnet var en husbonde i Vamlingbo. Från 1821 var Lisa och Stina skrivna på Mattsarve grund, ägd av Anders Hansson. Lisa bodde kvar där till sin död 1847, medan Stina flyttade till Fie 1833, sedan till Kräklingbo, varifrån hon återkom till Mattsarve grund 1841.
Två år senare fick Stina den utomäktenskapliga dottern Catrina (Cajsa) Johanna och flyttade då till Anga. Cajsa kallades senare Karlsdotter, vilket innebar att fadern var känd, men vi vet inte vem han var. Stina och Catrina återkom till Mattsarve från Anga 1848, ” utan betyg och med process om hennes vistelseort”. Gissningsvis byggde Anders Hansson på Mattsarve ett nytt hus åt dem 1848. Det är inte alls otänkbart att Stina bidrog med att samla sten så som sägnen säger. 1848 stämmer bra med det än idag bevarade huset, som stilmässigt härrör från 1800-talets mitt. Huset innehåller två rum med enkla öppna spisar på var sida om en smal farstu som går tvärs igenom huset. Det finns således inget kök, utan maten har lagats i öppna spisen. Senare byggdes ett kök och verkstad på baksidan. 1858-1860 noterades Stina som inhyses och från 1861 som inhyseshjon på Mattsarve Grund, vilket betyder att hon aldrig kom på fötter. Hon bodde där till sin död 1884.
Detta bostadshus byggdes troligen 1848 och är intakt bevarat.
Catrina flyttade som 16-åring 1859 till Smiss, sedan till Garde, men återkom 1865, var åter i Garde 1868, men tillbaka året efter. 1871 gifte sig Catrina med Johan Johansson f. 1844 på När och han flyttade då hit. Troligen bodde de i samma hus som Stina. Till huset uppfördes en flygel, där brygghusdelen var i bulteknik och källardelen i sten. Vidare byggde man ladugård och lada samt mindre bodar och hönshus. Någon gång då ändrades namnet från Mattsarve grund till Mattsarve 1:8. Men:
Det är något som inte stämmer! Som det inledningsvis nämndes fanns det bebyggelse här tidigare, om vilken det inte finns några kända uppgifter, inte heller om dess inbyggare. Långt tillbaka låg det en gård tvärs över vägen som hette St Talungs. Den kan ha försvunnit redan på medeltiden, men dess brunn var kvar till helt nyligen då man la igen den, man ser ännu dess vatten stiga upp 3 m ut i åkern mitt emot infarten till nuvarande Hallbjäns 1:8. Den okända bebyggelsen skulle på något sätt ha kunnat vara en efterföljare till St Talungs, som fått Mattsarve- och Hallbjänsnamnet vid köpet/arvet av St Talungs. I gamla Lauboken benämns platsen Tallmungar, en sentida namnförvanskning.
.
Det här är enda bilden på byggnader som förut stått på Mattsarve grund/Mattsarve 1:8 gårdstomt. T v skymtar bygget av grannparten Mattsarve 1:6 ladugård. Foto: Masse Klintberg 1907.
På bilden ovan ser man delvis raserade ladugårdsbyggnader under agtak av ansenlig storlek. Den stora bulbyggnaden t v har troligen varit en lada, i dess förlängning har sannolikt tröskhuset legat, vandringshjulet ligger utrivet i gräset. Hörn i hörn med tröskhuset har ladugården stått, man ser murrester t v om vandringshjulet, så ladugården har således varit längre, hur långt åt höger den sträckt sig vet vi inte. Porten bakom stegen var nog ett portlider, gårdens infart.
Kunde Catrina och Johan ha byggt dessa ladugårdsbyggnader omkring 1871? Knappast, för att så här storbyggt kunde bara en etablerad gård med ett större markinnehav än Hallbjäns 1:8/Mattsarve grund klara av att uppföra. Kan Stinas far Anders ha funnits med i bakgrunden och försökt att bygga upp en livskraftig gård här. Men han var 76 år när Catrina och Johan gifte sig och inte längre aktiv husbonde. Det verkar också otroligt att byggnaderna skulle ha förfallit så kraftigt på 35 år. Anders måste ha uppfört dessa byggnader omkring 1800-talets mitt i samband med bostadshuset. 1887 köpte Catrina och Johan 3/64-dels mantal och 1/32-dels mantal mark benämnd Hallbjäns av Hans Johansson Rotarve i Lye för 900 kr. I köpet ingick växande gröda och hälften av ladugården, resten av den var delad i flera delar med olika ägare. Hans Johansson var kommen från Botvide och hade ärvt delar av Hallbjäns. Gårdsplatsen ser på bilden övergiven ut, bara 20 år efter köpet, ändå bodde Catrina och Johan här med 6 barn. Vad hade hänt med dem? Dessutom bodde det ännu fler människor här än dessa: Arbetare, inhyses och fattighjon, men vi vet inte vilka de var.
Catrinas och Johans dotter Kristina Johanna (Hanna) f. 1874 tog över. Hon var först piga på olika gårdar i Alskog, När och Vänge. 1903 gifte hon sig med Johan Gustafsson från Småland, arbetare på Bringes i Vänge och de bodde där 1904-1908. Sedan köpte de fastigheten 1909 och flyttade hit. Då hade den sedan skiftet 1905 bytt namn till nuvarande Hallbjäns 1:8. Det var Hanna och Johan som uppförde nya ekonomibyggnader på gården: en ladugård med portlider troligen byggd av återanvänt bulvirke från den förutvarande ladan som panelats in och en lada i resvirke. Johan och Catrina bodde kvar till sin död 1921 resp 1931.
Längst till vänster står en mycket gammal bulbod, den kan ha varit en strandbod tidigare. Taket har skjutit ut mycket längre utanför ingångsgaveln från början än vad det gör på bilden, se det utstickande hammarbandet på gavelns högra sida. Det är ett mycket ålderdomligt tecken. Om boden användes till vedbod eller något annat är oklart. Sedan följer ladan och ladugården med portlider under halmtak. Ladugården har haft en båsrad t h resp t v om dörren, med plats för 1-2 hästar, 2-3 kor, 1-2 ungdjur och någon kalv. Skjulet till höger tycks ha varit delat i två delar. Den vänstra skulle ha kunnat vara hönshus, den högra kanske dass. Kvinnorna borde vara dottern Elin och modern Hanna. Foto: Masse Klintberg 1914.
Hannas dotter Elin f. 1900 gifte sig 1920 med byggnadssnickaren Henrik Östman från närbelägna Bjärges 1:16. Han hade gått i byggmästarskola på fastlandet 1918-1919. De köpte fastigheten 1925, men uppförde den nya manbyggningen redan 1922, då endast bestående av kammare och kök. Men huset kom säkert väl till pass, för nu var man minst 8 personer och den gamla manbyggningen kunde omöjligen ha räckt till alla. Elin och Henrik byggde ut bostadshuset i etapper, sista gången 1949 när dottern Elna kom hem och väntade barn (Lisbeth). De uppförde också en ekonomibyggnad rymmande hönshus mm 1933. Henrik var aktiv som både byggare, bonde och fiskare, samt satt med i Barnavårdsnämnden, var förmyndare och Brandstodsordförande. Hanna dog 1938 och Johan 1940. 1950 bestod gården av 4 ha åker, 2 ha skog och 2 ha betesmark. Jordarterna var lerblandad grus och myrjord. Man höll då 1 häst, 2 kor, 1 ungdjur och 50 höns. Taxeringsvärdet var 3.200 kr.
Elin och Henrik fick döttrarna Vera 1921 och Elna 1924, samt sonen Bertil 1925. Bertil gifte sig 1948 med Maria Redik f. 1926 från Estland och de fick dottern Merit 1950 och de bodde hemma på gården. Efter några år skiljde sig Bertil och Maria, hon flyttade med Merit till När, medan Bertil flyttade till fastlandet och blev en legendarisk hovslagare på landets travbanor. Han gifte om sig 1958 och blev bosatt i Göteborg, senare Tjörn till sin död 2006. Elin och Henrik brukade gården till Henriks död 1958, varefter Elin sålde djuren men behöll hönsen, det fanns pengar i äggförsäljning. I övrigt försörjde hon sig som maskinstickerska åt Wastessons i Stånga. Från att ha hyst mängder med människor på gården, var nu Elin Östman den sista kvarboende..
Vera gifte sig 1949 med Göte Axtelius f. 1924 från Stockholm och de bosatte sig i Solna, där Vera levde fram till sin död 2004. 1949 fick Elna dottern Lisbeth och även de flyttade till Solna. 1954 flyttade Elna ihop med Karl-Johan Rehnström f. 1923 från Östergötland och de bosatte sig i Vällingby. De gifte sig 1957 och året därpå föddes sonen Åke. 1976 köpte Elna ut sin mor Elin och sina syskon och övertog ägandet av gården, men Elin bodde kvar där till 1982, då hon flyttade till äldreboendet Östersol i Katthammarsvik. Karl-Johan dog 1981 och Elna dog strax efter Elins flytt. Ägandet gick nu genom arv över till Elnas barn Lisbeth och Åke. Gården blev sommarbostad och markerna arrenderades ut.
Lisbeth gifte sig 1967 med Hans Söderström f.1944 från Stockholm. De bosatte sig i Upplands Bro och fick sönerna Tony och Jörgen. 1987 gifte Lisbeth om sig med Tommy Jansson f. 1960 från Hägersten och samma år föddes sonen Dennis. Elin dog 1991 efter ett långt och strävsamt liv. Åke Rehnström dog 2014 och eftersom han inte hade några barn, blev Lisbeth nu ensam ägare till gården, som alltjämt är intakt med byggnader och marker.
Ägarlängd
Före 1796: Okända ägare.
Efter 1802: Hans Andersson f.1766 på Mattsarve 1:33
1810: Anders Hansson f. 1795 på Mattsarve 1:33. Inneboende: Elisabeth (Lisa) Andersdotter f.1779 fram till 1847 och dottern Christina (Stina) Andersdotter f. 1818.
1848: Anders Hansson f. 1795 på Mattsarve 1:33 fram till 1857. Inneboende Stina Andersdotter f.1818 och dottern Catrina (Cajsa) Karlsdotter f. 1843.
1857: Hans Larsson f. 1821 på Mattsarve 1:33. Inneboende Stina Andersdotter och tidvis Catrina Karlsdotter.
1871: Hans Larsson och från 1882 sonen Lars Hansson f.1858 på Mattsarve 1:33. Inneboende: Johan Johansson f. 1844 från När, d. 1921, gift 1871 med Catrina (Cajsa) Johanna Karlsdotter f.1843, d. 1931. Barn: Karl Johannes f. 1874 gift 1904 med Rebecka Danielsson vid Bjärges 1:6, Hanna f. 1874 hemmagift, Alfred f. 1876 flyttade till Amerika och dog ung där, Lina f. 1879, köpte torpet Bjärges 1:32, död 1926, Augusta f. 1881 flyttade till Amerika och blev gift där, Selma f. 1883 död i Överenhörna 1927.
1909: Johan August Gustafsson f. 1863 från Karlslund i Småland, gift 1903 med Hanna Johansdotter f. 1874. Hannas barn: Elin f. 1900.
Manbyggnaden från omkring 1850 med yngre köks- och verkstadsutbygge. Flygel med brygghus och källare. Ladugården skymtar i bakgrunden.
Foto: Masse Klintberg 1914.
1925: Henrik Östman f. 1891 från Bjärges 1:16, gift 1920 med Elin Gustavsson f. 1900. Barn: Vera f. 1921, d. 2004, gift 1949 med Göte Axtelius f. 1924 och bosatt i Solna, Elna f. 1924, d. 1982, gift 1957 med Karl-Johan Rehnström f.1923 och bosatt i Vällingby, Bertil f. 1925, d. 2006, gift 1948 med Maria Redik f. 1926 från Estland, de fick dottern Merit 1950, skild omkring 1953, omgift i Göteborg med Signe Lind f.1918, de fick sonen Kenny 1959.
1958: Elin Östman f. Gustavsson 1900, d.1991 se ovan.
1976: Elna Rehnström f. Östman 1924, d.1982, gift 1957 Karl-Johan Rehnström och bosatt i Vällingby. Elnas barn: Lisbeth f. 1949, gemensamt barn. Åke f. 1958, d. 2014.
1982: Lisbeth Jansson-Söderström f. 1949, och brodern Åke Rehnström f. 1958, död 2014.
2014. Lisbeth Jansson-Söderström f. Östman 1949, gift 1:a gången 1967 med Hans Söderström f. 1944 från Stockholm. Barn: Tony f. 1967 och Jörgen f. 1971. Gift 2:a gången 1987 med Tommy Jansson f. 1960 från Hägersten. Barn: Dennis f. 1987.
(Sidan uppdaterad: 2018-02-28)