Klockargård – sockenstuga – fattighus
(Foto: C.E. Lönngren 1894)

Klockarbostället låg i anslutning till gamla prästgården och kastalen vid kyrkan. Socknens klockare avlönades av kyrkan. Han skulle också förses med ett eget boställe, mark och försörjning. Vid 1701 års skattläggning omfattade Klockarejorden 2 tunnland och 14 kannland.

I klockarbostaden på bilden från 1894 bodde förmodligen klockaren Pehr Pehrsson. Han var född 1727 på Lilla Bjerges i Lau och gifte sig med Gertrud Jacobsdotter 1750.

 


Foto av C E Lönngren, 1894

När klockarhustrun Gertrud dog 1795, vid 78 års ålder, gifte den gamle klockaren Pehr omgående om sig, 1796, med den betydligt yngre kvinnan Cathrina Andersdotter (f.1763) från Kauparvfe. Pehr Pehrsson överlevde dock även denne hustru, vilken dog 1798, vid endast 35 års ålder. Klockaren bodde sedan förmodligen själv kvar på klockargården till sin död 1803.

Med den första hustrun fick Pehr Pehrsson en dotter Margareta född 1752. Om henne står det i kyrkoboken att hon föddes i klockarstugan.

 

Karta från Lantmäteriets skattläggning 1752. Klockaregården hade 3 marklotter: Stafgardsåker K182, Åkerstycke i Botels åker K180 och änget K215 i Mickelsäng.

Margareta gifte sig med nye klockaren i Lau, Jacob Hansson från Skogs i Mästerby, 1778. Men då hustrun dog barnlös redan 1785 gifte Jacob Hansson om sig, 1787, i prästgården på När med Sara Hansdotter från Gerum. Jacob Hansson avlade ämbetseden som klockare 1797 och övertog säkert klockarsysslan efter sin åldrige för detta svärfar Pehr Pehrsson.

Jacob Hansson och Sara Hansdotter fick tre barn, Anna Brita, f.1789, Hans, f.1792 och Jacob, f.1801. Familjen bodde på ”Klockargrund”, vilket förmodligen är nuvarande fastigheten Kyrkäng, där dottern Anna Brita (Laudell) framlevde sitt liv. Klockaren Jacob Hansson dog 1812 och hustrun året innan.

I klockargården vid kyrkan flyttade förmodligen den nye klockaren och skolmästaren Lars Lauberg in 1817, med sin familj.

Lars Lauberg var född 1774 i Lau men kom närmast som klockare från Sjonhem 1817. Han medförde en betydligt äldre öländsk hustru, Helena Johansdotter, f.1745. Denna hustrun hade dessutom med sig en dotter Lisa Söderström, f.1789 i Visby, och hennes ”oäkta” son Johan, född i Sjonhem 1814. Lisa Söderström dog redan 1820 och hennes mor Helena året efter 1821.

Klockaren Lauberg gifte nu, 1821, om sig med Anna Olofsdotter från Fide, f.1797. Med henne fick han sex barn, varav fyra dog som spädbarn. Därutöver ingick Lisas son Johan (se ovan) som fosterbarn i familjen. Lauberg själv dog 1838. De tre kvarvarande barnen flyttade kort därefter hemifrån och lämnade änkan Anna Olofsdotter Lauberg ensam kvar på klockargården.

Under 1840-talet beslutades att klockarbostaden tillika sockenstugan skulle nyttjas av barnmorskan (1840) och till skola (1841). Skolundervisningen bedrevs av skolmästaren Lars Ahlström som bodde i eget hus. En viss upprustning av huset skedde när man beslutade sätta in kakelugn i sockenstugan 1846/47.

Förutom Anna Lauberg blev möjligen sjömansänkan Anna Maria Alström (änka efter Båtel Alström, 1847) också boende på klockarbostället till sin död 1857. De är förda på samma sida i husförhörslängden. Anna Olofsdotter Lauberg lever som fattighjon på Annexen ända till sin död 1874.

Det förefaller sannolikt att socknen nu ville göra klockarbostället till ett fattighus. Av sockenstämmoprotokollet (10/5 1840) framgår att skolmästarbyggnaden (klockaregården) även skulle begagnas till barnmorskan. I husförhörslängden 1837-47 är barnmorskan Anna Maria Palmqvist med man och ett barn förda på samma sida som familjen Lauberg under åren 1836-41, vilket antyder att de bodde under samma tak.

Enligt sockenstämmoprotokoll från 1847 tycks klockarbostadens rum även utgjort tillfällig och kortvarig bostad för Lars Larsson Kauparve med barnmorskans medgivande och för Anders Hemmor i sammanträdesrummet utan socknens tillåtelse.

Vid sockenstämman 1859 beslöts att göra klockarbostället till en fattigstuga. Det var nog att befästa den situation som redan rådde.

(Sidan uppdaterad )