Kl 13.00 börjar alltid midsommarfirandet i Kluckartäppu. Det småregnade, några enstaka människor, snart kom det fler med regnkläder och paraplyer och När-Lau folkdanslag och musiker kom. Man undrade om firandet kunde genomföras i kyrkan i stället, men det skulle inte gå med så mycket folk. Regnet upphörde nästan, mikrofonerna monterades, folk slog sig ner på bänkar och medhavda stolar, somliga insvepta i filter för att hålla värmen i det kalla vädret. Spelmännen spelade och folkdanslaget dansade och folk strömmade till, om inte i vanlig mängd, så ändå mycket bra med tanke på väderförhållandena. Man drack kaffe med dopp och smakade på gotlandsdrickan och trivdes trots vädret.

Efter folkdanslaget var det dans runt stången för stora och små under Annicis ledning och till Katarinas musik. I år var det för ovanlighetens skull med ett gäng glada tonåringar, annars brukar det mest vara småbarn och vuxna som gillar denna programpunkt. Efter glassutdelning var det tur Björns och Katarinas tur att spela silverbasharpa, en äldre typ av nyckelharpa med ett särskilt “Sound”, vilket är uppskattat av publiken. Sist framträdde Lauboar ur Brändus Sväinpälsar och spelade durspel och gitarr och sjöng sina trevliga låtar.
Regnet hängde i luften, men vädret höll sig under hela firandet. Sommarpsalmerna lockade ännu mer folk, så kyrkan blev nästan proppfull. Åsa spelade på orgeln och deltagarna sjöng kraftfullt så det ekade i valven. Emil ledde det hela och läste några korta ord mellan psalmerna, det var en bra musikstund i kyrkan. Därefter gick var och en hem till sitt eget midsommarfirande och då öppnade sig himlens portar!