1. Om kulturstigen

Kulturstigen utgår från Laus backars nordöstra del och bjuder på både vackra vyer och en berättelse om socknens historia.

Lau är en rik kulturbygd, där vi i dagens kulturlandskap ser lämningar från alla tidsåldrar. ”Lau” betyder betad äng vid stranden.

På yngre järnåldern var Lausbackar en långsmal ö. Stenålderns Lauboar bodde på insidan av Lau-öns uddar, bl.a. vid Gumbalde på Lausbackars nordvästra kant, där man funnit lämningar efter boplatser.

På bronsåldern hade landet höjt sig så pass mycket att Lau fick landförbindelse med Gotland, nuvarande vägen till Garde. Bronsålderns jordbrukande innevånare odlade jorden mellan insjön Lausmyr och Lausviken, som då gick fram emot vägen till Garde. De mest kända lämningarna från bronsåldern är skeppssättningarna vid Bandeläins Täppu på insidan av Lausbackar c:a 1500 m norr om kyrkan.

Under järnåldern blev landet allt större, dagens gårdar etablerades spridda över socknen. Åkrarna låg på självdränerande mark, de var små och oregelbundna. En åker av denna typ finns kvar ovanför Gumbalde. Andra lämningar från denna tid är bla fornborgen vid Botvidebackar på Lausbackars nordspets.

Under vikingatid fanns en stor lagunhamn vid Lausviken. Rester från hamnen i form av kajer och länningar (stensträngar) finns nedanför Botvide nära nordostkanten av Lausbackar.

Vid högkonjunkturen vid början på medeltiden, byggdes kyrkan och flera gårdar i sten. Kyrkan är kvar men gårdarnas byggnader har ändrats. Århundradena efter högkonjunkturen var rätt fattiga och har inte lämnat så många spår efter sig.

Vid 1700-talets slut började man bygga i sten igen, detta pga virkesbrist och förmånliga skatteregler. Bostadshusen hade ofta tak av stenflis. Ett sådant hus finns vid Botvide. På 1800-talet blev det vanligt med tegeltak och på ladugårdarna gick man över från ag och halm till spån. Gårdsbebyggelsen i Lau härstammar i huvudsak från denna tid.

Socknen har 6 väderkvarnar, varav 3 i framträdande lägen på Lausbackar.

På 1890-talet genomfördes skiftet. De många små och sammanblandade ägorna med ringlande gärdsgårdar slogs ihop till stora enheter och från denna tid härstammar dagens odlingslandskap. Men här på Lausbackars norra del har ett ålderdomligt kulturlandskap bevarats med Gotlands största hägnadssystem. Här börjar kulturstigen!

Kulturstigen leder runt på Lausbackars norra och östra delar. Här kan du uppleva det ålderdomliga beteslandskapet med hagar och åkrar omgärdade av ett omfattande system av hägnader. Du kan se på Botvide kvarn, fornlämningar, geologiska formationer och mycket mer. För att inte tala om det natursköna landskapet! Tag med kaffekorgen! I lådan hittar du vägledning med beskrivning. Tag med en sådan som guide när du går stigen, men lämna tillbaka den!

Vi hoppas att du får en trevlig tur!

2. Vandra utmed kulturstigen

När du vandrar kulturstigen på Lausbackar får du uppleva ett ålderdomligt naturskönt kulturlandskap, en bit Gotland så som det såg ut på 1800-talet. Här går stigen, låt oss följa den och se vad som finns på de olika stationerna!

1.

Vi går en bit längs vägen. Den har gärdsgårdar på båda sidor. Denna gärdsgård är av den vanligaste typen och heter ”tvåbandstun” på gotländska.

På ön finns en mängd namn med ordet ”Kvie”, ”Kväiar”. Det betyder väg med inhägnade ägor på båda sidor. Så här såg det ut över hela Gotland ännu för 100 år sedan. Vi går nu på vägen ”Aurkväiar”. ”Aur” betyder grus.

 

 

2.

Insprängda i beteslandskapet ligger på båda sidor om vägen små åkrar. Dessa togs upp på 1800-talet vid den stora befolkningsökningen, då varje jordplätt som kunde tänkas ge någon avkastning odlades upp. Nästan alla åkrar från den tiden lades efter hand ner efter andra världskriget.

 

 

 

3.

Grindar som inte behövde öppnas särskilt ofta, kostade man inte på dyrbara gångjärn och besvärliga snickerier. Istället gjorde man ett sånt här ”balklid”, där lösa stänger ligger i urtag i stolparna, kvarhållna av en bräda. Vi går in genom grinden.

 

 

4.

Denna högt belägna åker, ”Backakarn”, har på en karta från 1701 exakt samma oregelbundna form som idag, med samma obrukade impediment i mitten. Numera betas åkern bara. En kulturåker av högsta värde, numera en gullviveäng på våren.

 

5.

På yngre järnåldern var Lau en långsmal ö. På insidan av varje udde bodde stenålderns lauboar. På åkern bakom gården Gumbalde, som på den tiden låg på stranden, har man 1927 undersökt en 5.000 år gammal boplats och funnit bitar av lerkärl och flintbitar, kol och ben.

 

 

6.

Lausbackars norrände heter Botvidebackar. Här finns en fornborg. Den var på 3 håll skyddad av branterna. På det 4:e hållet har man grävt en vallgrav med bro, som vi nu går över. Gravvallen bör ha haft förstärkning av en palissad av trä med tättställda spetsade pålar. Fornborgen härstammar troligen från järnåldern, men är inte undersökt. Vallgraven syns som en fördjupning i bildens mitt.

 

 

7.

Denna öppna blåsiga plats var ypperlig för vindkraft. Botvide väderkvarn är en så kallad stolpkvarn där man förr malde sin säd till mjöl för gårdens behov. Den byggdes 1899.

 

 

8.

Gården Botvides södra part (gårdsdel) har en ålderdomlig mangårdsbyggnad. Det är en parstuga med två våningar som har ett tak täckt av kalkstensflis. Det var det vanligaste taktäckningsmaterialet i Lau fram till 1800-talets mitt. Nu finns bara två manbyggnader kvar i socknen med flistak, den andra ligger vid Sunnkörke.

 

 

9.

Vi går ut på Vardbjärgsklippan, varifrån man har en fin utsikt över Lausviken. Här intill var förr en vårdkaseplats, kanske med förhistoriska anor och i bruk ännu på 1700-talet. I nutid har man ibland eldat en vårdkase här, se bilden.

Här spanade man efter fientliga flottor som kunde vara i annalkande. Om så var fallet tändes en stor eld i gropen intill. Elden och röken kunde väktarna på närliggande vårdkaseplatser se. Då tände de sina eldar. På kort tid var hela Gotland varnat. Väktaren bodde vid källan här nedanför (idag med brunnslock). Åkrarna intill heter än idag Vaktakrar.

 

 

10.

Under vikingatid – tidig medeltid fanns en stor handelsplats och hamn nedanför klinten. Hamnen var en lagunhamn och cirka 1000 m lång och skyddades av ett sandrev. Den förstördes sannolikt av de stora stormarna omkring år 1300. I Botvide änge till vänster i bild kan man ännu se rester av kajer och uppdragningsrännor för båtarna.

 

11.

Lausbackar var vid början av 1900-talet hårdbetade och utan buskar och träd. Under 1900-talet har betet successivt upphört och landskapet växt igen. För att återskapa en bit av det forna landskapet och samtidigt låta både människor och djur få glädje av det, har man röjt området och rekonstruerat delar av det gamla system av hägnader.

 

 

12.

Strax utanför åkern och cirka 15 m från backkanten ligger en nyupptäckt järnåldersgrav. Den är rund, cirka 1/2 m hög och 3 m i diameter. Lite längre söderut skär en gammal väg genom back-kanten. Den har troligen gått från hamnen till kyrkan. På åkrarna är vägen bortodlad. Däremot går det att följa vägen ut genom balklidet och sydväst ut mot kyrkan.

 

 

 

13.

Lau betyder öppen betad strand. Här från Käldbackar har man fin utsikt över bygd och strand. Längst bort mot Vardbjärgsklippan (Vårdkaseberget) ligger Vaktakrar. Söder om Botvidegården ligger Haimakrar och Haimänge. Söder därom ligger Vardbjärgänge och Vardbjärgakrar. Här nedanför ligger Gauks Käldakrar (Gauk=gök-vikingatida mansnamn). Källan ligger alldeles i gärdsgårdshörnet.

På andra sidan vägen finns Hagakrar och i sänkan Snäckgärde (efter snäcka=vikingatida krigsfartyg). Nere vid stranden ligger Nöi- (ny) gärde och söder därom nedanför skjutbanan Daustäde (stället med oduglig mark).

Lausviken är en av Gotlands främsta fågellokaler. Lausholmar är tre till antalet: Skarpholmen till vänster, där bakom Gräsholmen och till höger Storholmen. I backsluttningen alldeles söder härom innanför tunen finns en grotta som heter Godugnen.

 

 

14.

Laus Käldu är Gotlands näst mest kända källa (den mest kända är Hångers Källa i Lärbro). Förr rann vattnet i en huggen stock. Käldhuset byggdes 1918. I Laus Käldu hämtar än idag finsmakaren vatten till drycker och matlagning.

 

 

15.

Vi går nu tillbaka till parkeringsplatsen på den gamla vägen, som följer Ancyllusvallens krön. Ancyllusvallen löper i en oval runt Lausbackar.

 

 

Vi hoppas att du haft en trevlig vandring i vår bygd!

Välkommen åter!
Lau Hembygdsförening

3. Karta över kulturstigen

Karta över kulturstigen (visas i nytt fönster)

Text: Stefan Haase

 

(Sidan uppdaterad: 2025-07-07)