Den 17 juli 2025 hade vi nöjet att få besök av Gotlands Mueums arkeolog Per Widerström och med assistent Sven Jonsson. Nu skulle Prästgårdens brunn grävas ut, med förhoppning om att finna något som kan datera brunnen. Förhållandena var ypperliga med lagom varmt och soligt väder, men framför allt för att torkan hade torrlagt brunnen. Det innebar att det inte stod vatten i den, men däremot fanns det ett tjockt lager av gyttja. Per och Sven turades om att ösa gyttja i ett stort embar, som lyftes upp av armen på Mikas grävmaskin. De blev betydligt leriga, men humöret var på topp. Arbetet tog merparten av dagen i anspråk. Till vår besvikelse hittades ingenting. Per kollade all uppgrävd gyttja med metallsökare, vilket endast resulterade i en spik av senare datum. Tråkigt.

När allt jobb var klart klättrade Stefan ner i brunnen, som är 4 m djup, för att kolla dess väggar. Brunnen är nedhuggen i berget omkring 1½ m i skålform. Därefter är väggarna staplade av råbruten 2-3 dm tjock kalksten, med enstaka större stenar och en del mindre, några gråstenar finns också. Stenväggarna är påfallande valhänt staplade. Det syns tydligt att detta arbete utförts av personer utan vana med stenhantering.

Det möjliggör en gissning av brunnens ålder. Första kyrkan i Lau uppfördes 1122 enligt Strelow, en tidsangivelse som vi anser vara rimlig. Denna kyrka var i trä. Den intilliggande kastalen byggdes troligen framåt 1100-talets mitt. Den är betydligt bättre byggd än brunnen. Men den överdrivna väggtjockleken skvallrar om att man kände sig osäker på väggarnas bärighet. Till träkyrkan fogades sannolikt ett nytt kor i sten omkring 1170, det är den byggnad som är sakristia idag. Den är välbyggd och vittnar om att med tillägnat sig betydliga kunskaper i stenbyggnadsteknik.

Slutsats: Brunnen vid Lau kyrka är det äldsta bevarade byggnadsverket i sten i Lau, om man frånser gravanläggningar. Den bör ha byggts samtidigt som den första kristna kyrkan uppfördes, alltså omkring 1120. Detta för att serva kyrkan, men framförallt prästgården, där prästen bedrev ett jordbruk. Men ett viktigt MEN föreligger: Det hedniska templets högste befattningshavare bör också ha bedrivit jordbruk och därvid haft behov av en brunn. Prästgårdens samlade markinnehav tyder på att den fanns redan på den hedniska tiden, då hette prästgården Stavgard. Hade prästgården tillkommit först vid övergången till kristendomen, hade markinnehavet varit spritt över socknen, genom att varje kristen gårdsägare måst lämna ifrån sig en  bit jord till Prästgårdens skapnad. Alltså: Brunnen kan vara äldre än 1120, särskilt med tanke på dess primitiva uppbyggnad.

Brunnens framtid: Brunnen ägs av Gotlands Fornvänner. Den är i behov av lagning, de översta stenskiften hotar att störta ner. Den ligger idag i en grop iom att marknivån runt ikring har höjts under tidens gång. Därför behöver brunnen byggas på 50-60 cm för att komma i nivå med omgiven mark. Den ursprungliga stora stenskivan med hål mitt i för att kunna hissa ner ett vattenspann har tyvärr förkommit. Om Gotlands Fornvänner ger tillåtelse, är Lau hembygdsförening villig att restaurera brunnen gratis för att säkra dess fortbestånd. Föreningen är också villig att bekosta en stor stenskiva likt originalet, om detta inte är orimligt dyrt.

Text: Stefan Haase 2025
Bild: Anders Wästkund och Per Widerström 2025

(Sidan uppdaterad: 2025-07-21)