Bjärges ursprungliga gårdsplats är belägen på Ancyllusvallens sydvästra hörn, högst i socknen, därav namnet. ”Bjärges” betyder ”gården på berget”. Det räcker med en obetydlig höjdskillnad mot omgivande terräng på Gotland, för att man skulle ge platsen ett Bjärges/Bjärs-namn. Genom sin belägnad på självdränerad grusmark, kan man anta att Bjärges är en tidigt etablerad gård.
Bjärges bomärke
Från början var säkerligen gårdens åkerinnehav koncentrerad till den närmaste omgivningen, men under århundradenas lopp tillkom och frångick sannolikt markbitar genom giftermål och försäljningar. Ängesmarkerna för höslåtter låg huvudsakligen på låglandet väster om Laus backar. Beteshagar var delvis samfällda och liggande på lågavkastande marker. Skogsinnehavet var litet. Efter Prästgårdens nedläggning 1595 arrenderade bl a Bjärges stora delar av dess mark, vilken senare friköptes, tidpunkten är inte känd. Betydande markområden NV o N om kyrkan tillföll därmed Bjärges, vilken kom att bli Lau sockens fjärde största gård.
Ur 1653 års jordebok: ”Bierges är ett helt hemman om 12 markelej (en sorts kvalitetsbeteckning, 12 markelej är ganska mycket), haver åker till 23 tunnland, äng till 20 manslätt (ungefär lika mycket som 20 tunnland). Haver rätt till ag (för taktäckning) i Eksmyr. Humlegård till 50 stänger, 2 hagar till 2 hästar (hästarna skulle huvudsakligen kunna föda sig på betet i dessa hagar), ringa skog (betyder för lite skog för gårdens behov av virke och vedbrand). Äges av Olof Andersson som har ärft gården efter sin syster och betalt gäld för henne till 30 daler.”
År 1670 var Bjärges delad i två parter, men det är inte känt vilket år det skedde.
År 1681 bestod Bjärges fortfarande av två parter. Gårdens beskaffenhet: Tämligen god.
År 1701 hade Bjärges följande ägor: Åkrar: Storåker (Stäuråkar), Stuåker (Stäugakar), Huskviåker (Austkväiakar), Lillåker (Läilakar), Tönneåker (Tynnakar?), Daustäde, Nygärde (Nöigärde), Käldåker (Käldakar), stycke i Södra Natvikar. Äng: Vid kyrkan, Fonggården (Fånggard), Mickelänge. Hagar mm: Växhagar, Lausmyr (Lausmöir), Eksmyr (Aiksmöir). Humlegård med 20 stänger. Denna gårds hus och tomt till hälften beläget på dess gamla gårdsrum och halva delen ett stycke därifrån.
Kartutsnitt från 1701 års karta visande var gården och ägorna låg (färgade ägor)
År 1719: Enligt 1718 års jordebok är hemmanet uppfört för krono (gården har gjort konkurs pga obetalda skatter).
Skatteköpshandlingar
År 1745: Bjärges efter jordeboken ”ett hemman krono, med 12 markelej (markinnehavet är tydligen intakt sedan 1653) och 26 daler 30 öre Silvermynt ränta, haver utsäde 2/3-delar av åkern räknat årligen till 15 tunnor och 2, 2/3-dels kappar (1 tunna= 32 kappar= 146,6 liter, 1 kappe= 4,58 liter), samt hårdvallshö 10, 27/32-dels lass härav, samt med de flere förmånligheter grundräntan beräknas som följer: Släke (tång till gödsling) 50 lass. Skog ringa. Mulbete medelmåttigt. Fiske vid Nabben (Nabbu) till husbehov och salu. Ag till täckningsfoder. Skatt: 22 Daler 23 öre 8½ penning. Efter nya metoden blir gården ¾-dels mantal”. Parterna betalade skatt gemensamt. Mer förklaringar till grundränta och skatt!
(Sidan uppdaterad: 2018-02-27)