Uppsala Universitet bedriver forskningsprojekt i Lausviken

Bakgrund
Under sommaren 2014 och 2015 genomför Uppsala Universitet ett forskningsprojekt med stöd från Länsstyrelsen på Gotland i syfte att undersöka effekterna av bortforsling av släke på levnadsförhållandena för plattfiskyngel. Lausviken är utsett till ett speciellt undersökningsområde i projektet tillsammans med badstranden i Närshamn. På dessa platser kommer speciella rensningar att ske för att kunna upptäcka eventuella skillnader före och efter åtgärden utförts samt mellan rensade och orensade områden inom stränderna. I projektet tittar Uppsala Universitet på bland annat på förekomsten av plattfiskyngel av piggvar och flundra, grumligheten i vattnet, syrehalt och organiskt material i sedimenten.

Släken (sjögräs och tång) tas bort av Ulf Smedberg vid Smedbergs Gård AB som har byggt om vissa jordbruksredskap för ändamålet (se bilder). Släken tas bort längs med den sträcka där Lau skifteslag tagit bort vass på stranden i det Leaderprojekt som påbörjades 2013.

Plattfiskynglen tas upp hur havet med hjälp av en landvad varefter de mäts och släpps tillbaka. Rensningarna och undersökningarna pågår mellan vecka 31 och 35 2014-2015.

Förutom i Lau och När kommer undersökningar även att utföras på totalt 18 stränder varav sju rensas på släke. Tanken är att jämföra dessa med stränder som inte rensas alls. Efter en tids debatt angående förhållandena på de gotländska stränderna finns det nu möjlighet att söka LOVA-bidrag för bortrensning av släke. Under 2014 och 2015 kommer ett stort antal stränder rensas med stöd från just LOVA. På vissa platser rensas dock släken med hjälp av ideella krafter och egna pengar.

Piggvar och flundra
Piggvar och flundra är de enda plattfiskarterna som kan reproducera sig i den låga salthalt som omgärdar Gotland. Arterna har varit mycket viktiga för det europeiska såväl som det gotländska yrkes- och husbehovsfisket, speciellt när torskbeståndet började minska under 90-talet. Ett ökat fisketryck från ett flertal länder runt Östersjön under 90-talet medförde dock att piggvarsbeståndet minskade till kritiska nivåer, vilket bidrog till att piggvaren blev rödlistad i Östersjön 2005.

Piggvaren är känsligare än flundran då den inte är lika talrik och uppvisar en större variation i rekryteringen. Beståndet utgörs främst av ett fåtal stora årsklasser. Det är oklart varför piggvaren uppvisar en högre variation men studier vid Forskningsstationen i Ar uppger att det skulle kunna bero på att piggvarens yngel är mer selektiva i fråga om habitat och föda jämfört med flundran.

Yngel av båda arterna anländer till grunda vikar runt Gotlands kust, som till exempel Lausviken, efter att ha levt i den fria vattenmassan som larver. Flundran uppträder i vikarna något tidigare än piggvaren; i början eller mitten av juli jämfört med i slutet eller början av augusti.

Piggvaren och flundran uppvisar ett överlapp i sin diet när piggvaren är mindre än 30 mm. Piggvaren övergår då från mindre djur i sedimenten till större kräftdjur och fisk i den fria vattenmassan. Flundran håller sig främst till föda i sedimenten såsom fjädermyggslarver, havsborstmaskar och mindre kräftdjur under hela sommaren. På hösten rör sig de överlevande ynglen mot större djup för att senare ansluta sig till det vuxna beståndet. Vissa stannar dock kvar där i området där de vuxit upp ytterligare en säsong. I likhet med andra arter uppehåller sig större individer på större djup. De flesta individer återfinns på mindre än en meters djup. Piggvaren visar en stark preferens för sandiga vikar medan flundran återfinns i relativt stora kvantiteter i många olika typer av habitat. Tätheten av båda arterna minskar med ökad organisk halt i sedimenten. Sambandet är dock mycket starkare för piggvar jämfört med flundran.

För frågor, kontakta Jesper Martinsson på 0708-509 413 eller jesper.martinsson@ebc.uu.se

(Sidan uppdaterad )