Tolf-öres frimärke 1858

Postverket i Sverige

Det statliga Postverket har funnits i Sverige sedan 1636 och var ett kungligt regale, dvs något som kungen eller statsmakten hade ensamrätt på. Vissa gårdar blev s k posthemman. Dessa var förpliktade att hålla postryttare med utvilade hästar som kunde distribuera den kungliga posten ut i landet.

Postbefordran mellan Gotland och fastlandet skedde förr i tiden via Öland. Under 1700-talet seglade en postjakt från Böda på norra Öland till Fröjel, senare Klintehamn på Gotland med postleveranser ofta under riskfyllda resor. Särskilt svårt blev det under kalla vintrar speciellt om Östersjön var svårt nedisad. Under 1800-talets mitt blev transporten säkrare, när ångbåtarna började trafikera Östersjön.

Det var posthemmanens postbönder som hade en skyldighet att mot viss kompensation distribuera all kronopost. Denna s.k. kronobrevbäring var en skyldighet som inte upphörde förrän 1873. I stället infördes lantbrevbäringen i Sverige 1877. Frankering av posten med frimärken infördes fr o m 1855 och blev på det sättet en betalning för utförd postleverans.

Posten kommer till Lau

Postdistributionen på den gotländska landsbygden byggdes ut redan i början på 1800-talet med poststationer utspridda över ön. Det var landshövding Jacob Cederström som 1820 och1824 inrättade den s.k. lantposten. En gång i veckan levererades såväl kronopost som privatpost från Visby ut till öns olika delar. Som poststationer fungerade som regel prästgårdarna i ett större antal socknar. För postleveranserna ansvarade brevbärare som till fots bar ut posten.

All post till Lau distribuerades genom kyrkan sedan ett avtal träffats med kyrkoherden att han varje söndag skulle ta med posten från När till Lau, och dela ut den i samband med högmässan. Posten delades ut i ”bräudluku”, dvs brudporten i östra muren kring kyrkogården.

I mitten på 1800-talet hämtade Lau-borna sin post i Burs. Det skedde efter överenskommen turgång mellan gårdarna.

Posten från Visby levererades till Westerby Gästgifvaregård i Ardre kl ½ 4 varje lördag eftermiddag. Därifrån avhämtades den av ett postbud från Alskog som avlämnade posten vid Alskog Prästgård kl ½ 5. Därifrån skulle posten sedan omgående transporteras vidare med Närs postombud till När/Lau pastorat. Vid en sockenstämma 13/11 1859 klagades det på att veckans post numera ofta kom först kl 8 på lördagskvällarna till Ljugarn istället för kl 5 på grund av senare avgångstid från Visby och stämman röstade för att behålla distributionen vid det gamla.

1874 infördes en poststation i När, då blev det närmare, men den drogs in redan 1877. I december 1881 beslöts om att poststationen åter skulle öppnas. Så skedde också några år senare, 1884. Kommunalstämman konstaterade då ”att en mindre väska vore behövlig för förvaring av socknens post under transporten från Närs prästgård till Lau. Sedan stämman uttalat sitt bifall till denna fråga så beslöts att en lämplig mindre postväska skulle av därtill tjänligt läder eller skinn anskaffas; åt kommunalnämnden uppdrogs verkställigheten av detsamma och kostnaden av sockenkassan utdebitera”.


”Glansäs Åskar”, Oskar Pettersson med sin postväska i läder, 1908-08-04.

De första postbuden

Man fick alltså posten en gång i veckan. I mars 1888 beslöt kommunalstämman att anställa ett postbud. Postbudet blev Johannes Ahlström, som en gång i veckan hämtade posten i När. Posten hämtades hos lärarinnan i skolhuset, vilket utgjorde poststation, varje torsdag eftermiddag. På samma sätt skulle avgående post avhämtas på skolhuset i Lau. Ahlström avlönades med 10 kr vid årets slut. Beslutet varade dock av okänd anledning bara ett år! Men några år senare blev Johan Laurin postbud med samma uppgift att veckovis hämta posten i När. Han tjänstgjorde 1890-98 mot en årslön på 15 kr, 10 kr från sockenkassan och 5 kr av brännvinsmedlen.

År 1890 blev det tätare med postutdelningen. Nu beslöt kommunalstämman om posthämtning hela tre dagar i veckan, tisdag, torsdag och lördag. Posten skulle delas ut av folkskolläraren Söderdahl utan ersättning. Utdelningen skedde i folkskolans avklädningsrum. Om Söderdahl var förhindrad fick ett postbud sköta utdelningen mot ett arvode på 5 kr per år.

Fr.o.m. 1 januari 1899 anställde postverket klockaren Oskar Pettersson, Annexen, till lantbrevbärare. Oskar Pettersson var född 1869 i Lau och son till kronobåtsman Lars Georgius Glans, därav namnet ”Glansäs Åskar”. Postverket betalade honom för två turer i veckan, medan kommunen betalade för den tredje turen mellan Lau och poststationen i När. Posthämtningen gjorde han till fots och han var känd som en rask gångare. Årslönen var nu uppe i 35 kr. Änkan Johanna Lyander anställdes 1904 av kommunen att sköta om postutdelningen i skolan mot en ersättning av 15 kr per år.

Oscar och Svea Pettersson med dottern Ingrid i knäet och Oscars far, båtsman Glans, 1916

 


Posten på När. Oskar Pettersson och Axel Nordström. Foto: 1920-tal.

År 1917 flyttades postutdelningen till handelsföreningens lokal. Då fick istället handelsföreningens föreståndarinna Regina Pettersson den kommunala ersättningen på 15 kr.

Ett stort missnöje med den rådande postgången kan man avläsa i följande sockenstämmoprotokoll från 21/12 1925.

§6 På grund av väckt förslag uppdrog stämman åt sin ordförande att ingå med ansökan om förbättrad postgång inom kommunen, enär den nuvarande är sämre än i många Lappmarkssocknar. Helst borde postgången ersättas med postens framskaffande med bil. (Obs! Detta trots att stämman fem år tidigare beslutat uppvakta landshövdingen om förbud av biltrafik på vägarna i Lau.)

När Oskar efter en kort tids sjukdom avled 1933, ersatte hans hustru Svea Pettersson honom som lantbrevbärare. Nu var redan tjänstgöringen utökad till fyra dagar i veckan, sedan 1927, och ytterligare några år senare, 1937, hämtades posten alla vardagar i veckan. Posthämtningen avlönades av postverket mot en veckolön, till att börja med på 1 kr för att successivt höjas till 4,35 kr, vid första världskrigets slut 1918.

Svea Pettersson hade börjat använda cykel för posthämtningen, men ibland var vädret eller väglaget för dåligt. Då fick hon gå den långa sträckan istället.


Svea och Oskar Pettersson med barnen Edvard och Ingrid. Foto: 1922.

Poststationen i Lau

Kommunalfullmäktige i Lau beslöt 1946 att ansöka om en egen poststation. 1947 inrättades så ett postombud i Lau under Garda poststation. Då blev Svea Pettersson postombud och övertog postutdelningen hemma i sin egen fastighet, istället för i handelsföreningens affärslokal. Där fick Lau också äntligen sin egen poststation 1950. För att poststationen skulle få inrättas krävde postverket att det fanns en fast bussförbindelse till Lau och att frimärksförsäljningen i poststationen skulle uppgå till minst 2000 kr per år. Detta krävde en tillbyggnad av fastigheten. Privata postboxar med lås infördes.


Erik Thorén vid posthuset i Lau, 1950-talet


Brevlådor vid Konsumbutiken i Lau. (Foto. Ernst Ödegaard, 1980)

Förste föreståndare för poststationen i Lau blev makarna Petterssons dotter, fru Ingrid Thorén. Poststationen fanns sedan kvar i Lau till den 30/9 1960, då den centraliserades till Garda. En lantbrevbärarlinje upprättades istället från Garda till Lau. Det var då som alla hushållen fick skaffa brevlådor i anslutning till hus eller boplatser och man slapp hämta posten vid Lau poststation. För att sända brev och frankerade försändelser kunde man nu använda de gula lådorna som fanns utplacerade vid Konsumbutiken och vid vägkorset vid Hallsarve.


Idag finns bara en postlåda, med smalare brevinkast, kvar i socknen. Den har flyttats tvärs över från affären till infarten vid sågen i Lau. Den töms av postbilen i samband med postutdelningen.

Ingrid Thorén, blev den första lantbrevbäraren i socknen. Det dröjde dock inte så många år förrän en ytterligare centralisering skedde. Den 1/10 1969 hamnade postkontoret istället i Ljugarn. Fru Thorén körde därefter post på en linje över Garda och Lau. Även dagstidningarna distribuerades genom posten. Åtminstone i städerna delades post ut även på söndagar fram till 1951 då söndagarna blev ”postfria”.

Inger Bergström från Garda ansvarade för postutdelningen i distriktet 1964-79. Under den tiden hade också Birgitta Olsson, Mattsarve, en vikarierande tjänst under några år. Hon har berättat om hur omfattande och ansvarsfullt lantbrevbärarsysslan var på den tiden. Det var mycket hantering av kontanter särskilt vid lönedagar och pensionsutbetalningar. Det hände att hon fick köra omkring med flera hundra tusen kronor i bilen. Det blev som en ren affärsverksamhet direkt från bilen med många utbetalningar och inbetalningar, paketleveranser och frimärksförsäljning.

Ing-Marie Ahlgren, Hallbjäns, har därefter under en längre tid varit lantbrevbärare i Lau.

Posten idag

År 1968 infördes postnumren som komplement till postanstaltens namn för att underlätta postens sorteringsarbete som efter hand blev mer och mer mekaniserat. Sedan 2006 ska också alla fastigheter ha ett adressnummer som ska användas vid adressering av försändelser. Det är dock till mindre hjälp för lantbrevbäraren om postlådorna saknar både namn och nummer, vilket ofta är fallet. Då gäller det för lantbrevbäraren att vara väl förtrogen med socknen och dess invånare.

Volymen av alla postförsändelser i riket ökade under hela efterkrigstiden, men vid slutet av 1990-talet började i stället antalet avsända brev och kort att minska i en allt större omfattning för att 2019 bara vara en bråkdel av tidigare. Tidigare stora volymer av postdistribuerad direktreklam hade på samma sätt minskat. Postens uppgift har mer och mer blivit att distribuera paket istället för brevförsändelser. Det ställde nya och annorlunda krav på både postlokaler och distribution. De 1100 postkontoren i landet försvann och ersattes med över 2000 lokala postombud på bensinmackar, livsmedelsbutiker eller liknande, vilka också har ett längre öppethållande än de gamla postkontoren. För Lau-bor finns numera närmaste postombud i Ljugarn. För distribution av såväl större som mindre paket har Posten numera en konkurrens av andra distributörer som Schenker och DHL.

Statens brevmonopol, f d kungliga regalet, upphörde 1993 och all postdistribution avreglerades. Det statliga Postverket gick upp i Postnord AB, som är ett moderbolag till aktiebolaget Posten. Fortfarande måste Posten dock ha en rikstäckande service för postdistribution.

Även postens logotyp, brevlådor, och fordon har ändrat färg och utseende. Olika privata postföretag har börjat konkurrera om post-och varudistributionen. Aktiebolaget Posten är ett aktiebolag som bildades 1994. Såväl den danska som den svenska staten är delägare.

Postutdelning 2019

I Lau körs numera post förutom av Posten också ut av Postdistributionsföretaget Citymail, som tidigare gick under namnet Bring. Det köptes 2002 av Posten Norge men i mars 2018 såldes företaget vidare till Cimase Capital Consult Gmbh.

 

Text: Gunnar Mannervik 2019

(Sidan uppdaterad )