Ett förskräckligt barnamord vid Snausarve

 

Karl Hansson föddes en majdag år 1866 vid släktgården Snausarve i Lau som sjätte och yngsta barn till Hans Hansson och Margaretha Elisabeth Nilsdotter. Modern dog i februari 1876 i smittkoppor och Karl var då inte ens tio år fyllda. Fadern hade nu ensamt ansvar för sina sex barn och driften av gården.

Den 29 januari 1885 dör Karls nyfödde son Oskar Anton på Snausarve, endast sju dagar gammal, och det visar sig snart att Karl begått ett ohyggligt brott.

Svenska Dagbladet rapporterar den 5 mars 1885 under rubriken ”En nittonårig fader mördar sitt barn”:

Vid Snausarve gård i Lau socken på Gotland bor en husbonde med 4 barn, bland dem sonen Karl Anton Hansson, född 1866. Modern är död och hushållet sköts av 25-åriga pigan Maria Viddin. Till denna stod Karl Anton i ett förhållande, som gav livet åt ett gossebarn den 22:a sistlidne januari. Detta barn avled den 29:e i samma månad under omständigheter, som påkallade besök av ortens länsman.

Vid besiktning av barnets lik visade sig då på underläppen, hakan och halsen mörka, bruna, läderartade fläckar såsom efter någon frätande syra. Liknande tecken syntes också på barnets kläder. Förhör anställdes och erkände då K. A. Hansson, att han med berått mod avdagatagit barnet, med anledning varav han infördes till länsfängelset, där rannsakning inför södra häradsrätten i torsdags ägde rum.

Den tilltalade erkände att han, då modern varit i ladugården, passat på och hällt svavelsyra i barnets mun. På tillfrågan av domaren om motivet till ett så fasaväckande brott svarade den tilltalade, att det skett därför, att han såväl före som efter barnets födelse av ungdomen smädats för faderskapet. Han hade aldrig tänkt på följderna. ”Den onde anden styrde mina steg och inledde mig därtill”.

Maria Viddin, som därefter hördes, omtalade att han aldrig för henne på minsta sätt antytt, att han traktade efter barnets liv.

Karl dömdes av Svea Hovrätt till livstids straffarbete för mordet på sin son och fängslades på Långholmen i Stockholm. I november 1901 frigavs han efter att ha benådats av Kunglig Majestät efter drygt 16 år i fängelse. Fotografiet på honom är taget inför frigivningen.

Han återkom till Lau, 35 år gammal, men flyttar året därpå till Snovalds i Alskog efter giftermål. Prästen i Alskog antecknar noggrant i kyrkboken efter Karls namn: ”medborgerligt förtroende för alltid förlustig på grund av mord på barn”.

Trots sin mörka bakgrund tycks Karl klara sig bra som jordbruksarbetare i Alskog. Hustrun har två döttrar sedan tidigare, och tillsammans med Karl får hon en dotter och två söner. Karl dör 1936, 70 år gammal, och hans hustru elva år senare.

Maria Viddin, den olycksalige gossens mor, föddes 1860 vid Bomunds i Hammaren i När. Hon blev nästan 100 år gammal och i en intervju i Gotlänningen år 1957 berättade Maria om sitt långa liv. Hon berättar att hon gifte sig 1887 med Johan Petter Olsson Laurell från Lau och att de fick en dotter. Maken åkte till USA efter några år, och inför julen 1892 när han skulle skicka hem pengar till familjen blev han rånad och knivskuren till döds av en hallänning. Även deras dotter dog i unga år, och Maria fick även följa sin nästa make och en son till graven. Maria nämnde dock i artikeln inte med ett ord sitt första barn Oskar Anton. Kanske var det fortfarande efter alla år alltför smärtsamt att minnas den tragiska händelsen hemma hos Hanssons på Snausarve.

(Sidan uppdaterad )