I golvet framför altaret ligger en stor stenskiva. Det är inte vilken sten som helst. Det är en gammal altarskiva från ett fristående altare, kanske från kyrkans gamla kor, det som fanns innan det nuvarande byggdes på 1280-talet. När man skaffade ett större altare, blev den här lilla altarskivan troligen kasserad och senare återanvänd som gravsten. Altarskivan kan också komma från ett sidoaltare, det har sannolikt stått ett sådant i den välvda nischen i korets södervägg.

Altarskivan har en inskription som är mycket intressant, för den berättar om hustrun och dottern till Lau sockens sista präst Hans Olofsson Röstäde (han kan ha varit kommen från Röstäde i Ekeby), som var präst här från omkring 1580. Då Närs präst Peder Eskelsson dog, slogs Lau och När ihop till ett pastorat 1595, vilket fanns kvar till år 1962 då man gick ihop med Burs pastorat. Hans Röstäde flyttade till När prästgård som var större och finare än den i Lau. Han var pastoratets präst ända till sin död 1632 och blev begraven i När.

(Klicka på bilderna för förstoring!)

Orsaken till att Lau och När slogs ihop är okänd, men 1500-talet var en fattig tid och värst var det troligen på 1580-talet med stor ödeläggelse av gårdar. Även prästgården var sannolikt i dåligt skick och krävde kostsamt underhåll. Man hade troligen inte råd med att hålla egen präst i socknarna, utan man kom, sannolikt efter långa och svåra diskussioner, överens om att dela på en präst, vilken således kom att bo på När. Några skriftliga dokument från denna tid är tyvärr inte bevarade.

Gravstenen i Lau berättar först om Hans Röstädes hustrus död och knappt två år senare även om dotterns död, detta innan Hans flyttade till När. På stenen står det: ANNO 1587 DEN 5 FIBERVARIS HENNSOVEN I HERREN SALIG QVINDE KIRSTINE H(ERR) HANSES HOSTRV OC LIGER HER BEGRAVEN GVD GIFVE HENDE EN SALIGE OPSTANDELSE. HR (=HANS RÖSTÄDE). ANNO 1588 DEN 20 NOVEMBER DODE SALIG KATRINE HANS DOTER OC LIGER HER BE GRAVEN GVD.

Inskriptionen är förvånansvärt valhänt gjord, mera ristad än huggen, ojämn och kantig. Man kan undra varför socknens mest uppsatte person inte hade råd att anlita en kunnig stenhuggare till inskriptionen? Eller gjorde han den själv i sin förtvivlan över hustruns och dotters död? Gravstenen/altarskivan har inte legat framför altaret, utan i sakristian, vilket kan tala för att Hans Röstäde själv ristat inskriptionen. Men begravde man döda under golvet i sakristian? Eller blev stenen ditflyttad senare och var låg den i så fall först? En sentida eldstad i sakristian har dolt stenens ena hörn, varför texten inte gått att läsa i sin helhet tidigare.

Vid kyrkans genomgripande restaurering i slutet av 1950-talet, bestämde arkitekten Åke Porne att det lilla äldre altaret skulle återskapas, trots att det var för litet för det stora koret. Det stora altaret minskades ner så det skulle passa den gamla altarskivan, vilken nu hämtades från sakristian. Den stora altarskivan lades i golvet framför altaret. Vid den senaste restaureringen i början på 2000-talet, byggdes altaret tillbaka till sin forna storlek och den stora altarskivan lades på igen. Nu blev det den lilla altarskivans tur att läggas i golvet framför altaret.

Framför altarskranket i När kyrka ligger flera gravstenar, bla en över Hans Röstäde. Det är en stor välhuggen häll med en huggen ”ram” runt i kring och med rundlar i hörnen. Överst i ”ramen” står det ANNO 1632. Inne i ramen finns en text på latin, som i översättning lyder: ÅR 1632 DEN 27 JULI LÄMNADE DEN FROMME OCH LÄRDE MANNEN HERR JOHANNES RÖSTÄDE DETTA LIVET, EFTER ATT ÅTTIOÅRIG OKLANDERLIGT OCH TÅLIGT I ÖVER 40 ÅR OAVBRUTET HA VARIT DETTA PASTORATS FLITIGE TJÄNARE.

Längst ner mot ”ramen” finns en medaljong med de inhuggna bokstäverna HHR (=HERR HANS RÖSTÄDE). Ovanför medaljongen finns en sekundär text inhuggen med följande lydelse: HER UNDER LIGGER BEGRAFVEN IOMFRV INGER OXENWALDT SOM DÖDE A(NN)O 1689 16 APRILIS UPPÅ SITT ÅLDERS 12 ÅHR SIÄLEN FRÖGDAS HOOS GVD. Denna text är inte lika välgjord och den går ut över ”sidoramarna” och över huvud taget stör den Röstädes välgjorda gravhäll. Men 57 år efter Röstädes död ansåg tydligen Närs dåvarande präst ??? Owenwaldt att hans dotter Inger lämpligen skulle ligga under en prästhäll.

Man kan undra över varför Hans Röstäde inte blev begravd i Lau tillsammans med sin hustru och dotter? Var gravstenen redan flyttad från sin ursprungsplats till sakristian när Hans Röstäde dog och att gravplatsen därför ansågs som försvunnen? Eller kände Hans sig som Närk efter 37 år som präst där?

Hur som helst kan vi nu läsa om de anhöriga till Laus siste präst på gravstenen i Lau och om den siste prästen själv på gravstenen på När. Dessa gravstenar berättar om den sista prästfamiljen och är därmed de enda skriftliga bevisen för när Lau upphörde som eget pastorat.

Text : Stefan Haase 2014.

 

 

(Sidan uppdaterad )