Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.

Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida en gång gjort. Varför den en gång revs är inte känt. Under en mellanperiod stod här en stiglucka av trä. 1765 bestämde sockenstämman att en ny skulle byggas av sten, det är den lucka som ses på bilden. Vid uppförandet återanvändes några medeltida huggna stendetaljer, vilka här ses i luckans nedre halva. Väggarna och gavelspetsarna är av putsad och kalkad sten, ovanligt nog vilar gavelspetsarna på bjälkar. Taket består av falor och inne i luckan finns ett innertak spikat på ett bjälklag. Porten består av två dörrblad med en gångdörr i mitten, allt av stående bräder på naror. Golvet är belagt med sandstensflis, varav en del är återanvända gravstenar. Stigluckan kallas ”Likluckan”, för det är genom denna lucka som de döde bärs in till sista vilan.

På bilden syns att man tydligen spikade upp anslag och underrättelser direkt på stigluckans dörrblad. Intill luckan kan man se att träden är nyklappade (hamlade) och ännu tämligen små.

Träden runt kyrkogårdsmuren planterades troligen 1844 efter ett beslut på sockenstämman och kompletterades 1886 med träd på främst den norra sidan.


Från RAÄ. Lau kyrkas västra stiglucka. Foto: Einar Erici 1917.

Här ser vi Bönde stiglucka nära kyrkogårdens norra hörn. Det är en från medeltiden ursprunglig stiglucka. Placeringen framstår idag som egendomlig, det finns inga vägar och stigar som leder till luckan idag. Enligt sägnen har förr en genväg gått från Bönde (Byände), som är sista gården i Lau mot Garde, och upp hit. På 1600-talet sägs det att klockaren bodde väster om kyrkan, men det är tveksamt, för han bodde nog i den då övergivna prästgården. Men på 1200-talet när stigluckan byggdes, måste det ha funnits väg åt detta håll. Det har sedan visat sig att sägnen hade rätt! Den första vägen till Lau gick just från Bönde/Husarve och i en svag båge norr om dagens landsväg och kom upp här vid Bönde stiglucka och gick sedan vidare norr om den långt senare byggda kyrkan och tvärs över Lau till Lausviken, se artikeln om Vägarna i Lau.Denna stenåldersväg finns helt sensationellt kvar i sankmarkerna nordväst om kyrkan, stensatt och 1.80 m bred. Den användes troligen ända fram till omkring år 1600, varefter dagens landsväg blev huvudväg genom Lau. På bilden ser man att stigluckan inte används och att Skarpakarn går nästan ända fram till porten

Bönde lucka är i dåligt skick på bilden, den börjar falla isär. Numera är den i gott skick. På högra sidostycket finns en inhuggen latinsk inskrift, i översättning: ”Jesus från Nasaret judarnas konung”. Ingen annan stiglucka på Gotland har någon inskrift. Dessutom finns på södra hörnkedjan ett inhugget pentagram (5-uddig stjärna) med kors på uddarna och liljor mellan dem, det var ett magiskt tecken på medeltiden. Idag har Bönde lucka dörrar i båda gavlarna och används till förråd åt trädgårdsredskap för kyrkogården.


Bönde lucka. Foto: Masse Klintberg den 24 juli 1912.

Här ses insidan av Bönde lucka. Man skymtar en nisch i väggen invändigt. Vid kyrkans restaurering 1960 sattes dörrar in i stigluckan på denna sida, så det bildades ett slutet rum. Det var först tänkt att användas till likrum, men blev sedan nyttjat till förvaring av redskap för kyrkogårdens skötsel.


Lau kyrkas östra stiglucka, ”Brudluckan”. Foto: Stefan Haase januari 2012.

Brudluckan är den tredje stigluckan vid Lau kyrka. Den står nära kyrkogårdens östra hörn och nära den forna kastalen och prästgården, vars ruiner finns strax utanför bilden t h. Ungefär varifrån bilden är tagen, gick förr vägen upp förbi Bjärges och vidare till Lausviken. Det finns ingen gammal närbild på Brudluckan, därför en nytagen sådan. I bakgrunden skymtar Bönde lucka.

Brudluckan är likt Bönde lucka en ursprunglig medeltida stiglucka. På utsidan har den en spetsig båge av huggen kalksten, medan luckan på insidan har ett murat korgbågigt valv. Invändigt har luckan ett tunnvalv gående från gavel till gavel. Likt övriga luckor täcks den av ett faltak. Golvet är belagt med fd gravhällar av sandsten, deras inskriptioner är tyvärr utslitna.

1788 finns en uppgift i kyrkans räkenskaper: ” Olof Bogs för Östra Kyrkogårds-Portens uppmurande och förfärdigande” och senare utbetalades ersättning ”Till Östra Kyrkogård Portens Tak och dörr”. Frågan är hur detta skall tolkas? Hade Brudluckan rasat ihop så man fick bygga upp den på nytt? Eller skall det bara tolkas som en grundlig reparation?

Genom Brudluckan går än idag brudparet på väg till vigseln i kyrkan.


Östra stigluckan, Brudluckan. Foto: Masse Klintberg den 19 sep 1918.

Vi ser här Brudluckans insida med det flacka korgbågiga valvet. Golvet av fd gravhällar i sandsten syns tydligt. I bakgrunden skymtar sockenmagasinet.

Text: Stefan Haase 2014.

(Sidan uppdaterad )