Från Riksantikvarieämbetet har vi fått tillgång till en samling äldre bilder på prästgårdsruinen. Enligt äldre dokument kallas platsen också Kastalbacken eller Kastalruinen. Bilderna presenteras med berättande texter av Stefan Haase.

 


Från RAÄ. Foto: Bertil Berthelson. Okänt datum.

Bilden är troligen tagen vid konserveringen 1927 av kastal/prästgårdsruinen, vars valv skymtar t v om sakristian. Kyrkan har faltak. På koret ser man den takform det hade före omdaningen på 1950-talets slut. Likaså ser man den gamla takryttaren, vilken revs och ersattes med en ny vid nämnda tidpunkt.

T v syns sockenmagasinet. Det är ljust, vilket tyder på att man nyligen klätt väggar och tak med gråmålad sinusplåt. Bakom magasinet skymtar flera bodar, se en bild från 1926.

Vägen är förgrunden är Körkakarskväiar, landsvägen från kyrkan mot Alskog. Den är ännu mycket smal. T h syns en bandtun och i nedre hörnet en sekvens av en räcktun, en tuntyp som var vanlig i Lau på platser med extensivt bete.

 


Från RAÄ Lau kyrka med Kastalbacken i förgrunden. Foto: Alfred Edle 1926.

Denna intressanta bild visar kyrkan med faltak och den gamla takformen på koret, liksom den gamla takryttaren. På taket kan man se inte mindre än 4 stegar! Långhusets väggar har kalkputs med en del stenar stickande igenom putsen.

Framför kyrkan syns den sk Kastalbacken, vilken användes som lekplats av socknens barn, bla åkte man kälke uppe från valvet och ned åt höger. Bilden är tagen alldeles innan man började gräva ut denna ruin efter den sammanbyggda medeltida kastalen och prästgården. Prästen bodde här till 1595, därefter bodde klockaren här till en bit in på 1700-talet, varefter bostaden övergavs och hela komplexet rasade ihop. Högen användes sedan till stenbrott när man byggde stenhus i Lau från omkring 1770 och kvar blev ett valv och denna kulle av oanvändbar småsten och kalkbruk. Det här är en mycket viktig bild som tydligt visar hur det såg ut innan utgrävningarna ändrade platsens utseende.

I förgrunden syns en tvåbandstun och i hörnet uppe t v en slantun. I bakgrunden skymtar affären i Lau, byggd av Lau handelsförening 1916, men köpt av Gotlands Konsum 1923. När Lau handelsförening återuppstod och man byggde nytt affärshus 1949, blev den gamla affären järnaffär fram till 1971, sedan byggdes huset om till bostadshus.

 


Från RAÄ. Lau kyrka och kastalruin. Foto: Iwar Andersson 1961.

Bilden visar den alldeles nyrestaurerade kyrkan. Den har bla fått tak av kopparplåt och helt plåtinklädd takryttare. Korets takform har ändrats till det förmodade medeltida utseendet, jfr När och Roma. Långhuset och sakristian har putsats med cementputs.

I förgrunden ser man ruinen efter kastalen, ruinen efter prästgården är på baksidan härifrån sett. Ruinen är omgärdad av en kalkstensmur byggd av Ragnar Larsson , Kyrkänge. Bandtunen från de äldre bilderna är sedan länge ersatt med en taggtrådstun.

 


Från RAÄ. Den sk Kastalbacken. Foto: E.J.S. Söderdahl. Okänt datum.

Här ses Kastalbacken från vägen utanför sockenmagasinet. Bilden är tagen före utgrävningen av kastalen och prästgården 1926. Söderdahl var lärare i Lau mellan 1892 och 1930 och initiativtagare till utgrävningen. Det lilla trädet är idag en mycket stor ask. Hjulspåren visar på järnskodda trähjul. Slantunen tyder på att man hyste någon form av känsla för ruinkullen, annars hade man knappast kostat på sig denna typ av stängsel. Strax t v om bildens mitt finns en grind i tunen, vilket också visar att man ville möjliggöra för den intresserade att komma in i beteshagen och se på lämningarna av förfädrens byggnadsverk.

 


Från RAÄ. Lau kastalruin före utgrävningen. Foto: Alfred Edle 1926.

Här ses en närbild på Kastalbacken med den uppstickande resten av bottenvåningens östra valv. Bilden är tagen på vintern före sommarens utgrävning. Man ser att det var en ansenlig mordhög kvar efter den sammanstörtade kastalen, trots att mycket material togs härifrån när man senare byggde stenhus i Lau. I bakgrunden syns buskar, vilket tyder på att platsen inte vårdades särskilt mycket.

Mannen på bilden kan vara amanuens Alfred Edle själv, ombud för Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Han bar skägg och det ser personen på bilden ut att göra. Edle blev senare en legendarisk lärare på Visby läroverk.

 


Från RAÄ. Valvet vid Lau kastalruin. Foto: Alfred Edle 1926.

Här syns bottenvåningens östra valv efter kastalruinen sedd från söder. Troligen planerade Alfred Edle inför sommarens utgrävning och tog därför några inledande bilder.

 


Från RAÄ. Påbörjad utgrävning av Lau kastalruin. Foto: Alfred Edle 1926.

Utgrävningen av kastalruinen har kommit en bit på väg. Här syns att man torvat av och frilagt murverket upptill och troligen också utvändigt. Däremot har man ännu inte grävt ut stenmassorna inne i kastalens två rum. På denna kvällsbild ser man den frilagda trappan i kastalen sydvästra sida, som gått upp till de övre våningarna.

I bakgrunden ses det öppna landskapet upp mot Bjärges. Byggnaden är Fribaptistkapellet byggt 1903.

 


Från RAÄ. Kastalruinen i Lau under utgrävning. Foto: Alfred Edle 1926.

Här verkar man ha börjat plocka ur lite sten ur källarrummen jämfört med förra bilden, men det är svårt att avgöra. Man ser att ruinen är frilagd utvändigt och att man börjat kasta ut sten ur den, det ligger en hög mot muren t v. Alfred tycks ha haft besök av 3 damer, av den fina klädseln att döma var de från staden.

I bakgrunden ser man vägen mot Alskog och de av bandtunar inhägnade åkrarna. Tv ser man ladugårdstaket på Hallbjäns Lövgrens part och th ovanför det anar man Alskog kyrka. Byggnaden t v om valvet är okänd, intill valvet skymtar Hallbjäns kvarn. Mellan damerna kan man ana Mattsarve kvarn och t h Nils Södergrens stora holländare, som stod 100 m ut på åkern bakom Tjernelds ladugård på Bjärges.

 


Från RAÄ. Lau kastalruin under utgrävning. Foto: E.J.S. Söderdahl. Okänt datum.

Skolläraren Söderdahl har varit framme och tagit en bild av utgrävningarna, troligen sommaren 1926. Det verkar som kastalen grävdes ut detta år, medan den intilliggande prästgårdsdelen grävdes ut i samband med den slutgiltiga konserveringen i början på 1930-talet. Här ser man att bottenvåningens båda rum är mer eller mindre frilagda, den utkastade stenen ligger i bildens framkant och en del ännu uppe på murverket. Man kan se dörröppningen in till inre rummet. Valvet ser mycket bräckligt ut.

I bakgrunden skymtar Bjärges rivna kvarn t v, troligen Kauparve i fjärran och sockenmagasinet t h.

 


Från RAÄ. Lau kastalruin under utgrävning. Foto: Alfred Edle 1926.

Utgrävningen har kommit så långt att kastalens båda rum i stort sett är tömda på stenskrot, i bildens högra hörn ligger ännu urplockad sten på murkrönet. De två stenarna t h om öppningen till inre rummet antyder att man funderat på om rummet haft flisgolv. Dörröppningen ut ger intryck av att ha varit igensatt, kanske en försiktighetsåtgärd man vidtog någon gång på 1700-talets första hälft, när man insåg att kastalen skulle störta samman och man ville hindra folk att gå in. Dörröppningens valv antyds bara, bågen har rasat, men byggdes senare upp med tunnare sten, så man skulle se att den var nygjord. Nere t v om inre dörröppningen ses en stensatt urgrävning, vilken kan ha varit en igenfylld invändig brunn.

Utanför ruinen ses den ännu outgrävda mordhögen efter prästgården och bakom den anar man kyrkogårdsmuren. Byggnaderna i bakgrunden är intressanta. Här ser man sockenmagasinet med ännu orörda bulväggar och små vädringsluckor. Det stående virket och banden upptill samt dörren är mörkare, vilket sannolikt är medvetet gjort så med mörkare tjära. Det ursprungliga faltaket har ersatts av ett papptak i lodstående vådor. Intill står likvagnsboden, byggd av tjocka gamla falor från kyrktaket, medan dess eget tak är täckt av spån. Bodarna bredvid innehöll brandredskap o dyl utrustning.

 


Från RAÄ. Lau kastalruin. Foto: Alfred Edle 1926.

Här ses kastalruinens östra rum mer eller mindre färdigutgrävt. Av den ljusa markeringen på väggarna ser man, att valvet delvis har skyddad rummet från att bli totalt stenfyllt vid kastalens sammanbrott. Nischen t v där valvet börjar har varit en ursprunglig fönsteröppning. Själva valvet ser mycket svagt ut. Tack vare konservering står valvet ännu kvar.

 


Från RAÄ. Lau kastalruin under konservering. Foto: Sven Brandel 1927

Året efter utgrävningen började man konservera ruinen. Här ser man att valvet har täckts med cement och att man förstärkt dess bas genom påbyggnad av murverket som täckts med tjärpapp och beck. Mycket längre än så kom man inte då troligen pga penningbrist.

En bit av landskapet nordost om kastalruinen skymtar. Man får intryck av att fotografen medvetet ställt sig så att väderkvarnarna skall synas. Fr v ses Hallbjäns kvarn, under valvet en hittills okänd kvarn och t h Nils Södergrens stora holländarkvarn. Längst th skymtar Bjärges nuvarande Tjernelds gårdspart.

 


Från RAÄ. Konservering av Lau kastalruin. Foto: Sven Brandel 1927.

Här ser man lite mer av kastalens murverk åt nordväst. Jämför man med idag, kan man konstatera att man senare rekonstruerade en del av murverket, murarna är högre idag än på bilden.

I bakgrunden skymtar Hallbjäns kvarn, därefter småställena öster om kvarnen, den okända kvarnen, Mattsarve kvarn och Södergrens kvarn och sist Bjärges norra gårdspart.

 


Från RAÄ. Konservering av Lau kastalruin. Foto: Bertil Berthelson 1931.

Konserveringsarbetena gick inte i en följd. 1926 gjorde man utgrävningen och året därpå började man konservera ruinen. Sedan stod det stilla, vilket kan ha berott på att ägoförhållandena var oklara och att myndigheterna inte ville satsa pengar på ruinen förrän ägandet var säkrat. Troligen klagade både Edle och Söderdahl på att ruinen förföll. 1930-31 köpte Gotlands Fornvänner ruinen med tillhörande markområde för 501 kr genom ett anslag från den sk Gotlandsfonden. Vem man köpte av har ännu inte forskats fram. 1931 anslog Gotlandsfonden 1.500 kr till konserveringsarbeten. Murverket jämnades då till, vilket innebar att man byggde på det på en sträcka upp till högsta ursprungliga kvarvarande höjd eller mer, man byggde också upp dörrvalvet. Sedan la man stora stenflis på murarna och täckte dem med beck och torv. Denna åtgärd höll ända in på 2000-talets första årtionde.

Man ser att både väggen och valvet till första rummet är påbyggda, jfr andra foton. Väggen framför dörröppningen är nästan helt nerriven, men byggdes senare upp till betydande höjd, gå och jämför med hur det ser ut idag!

 


Från RAÄ. Konservering av Lau prästgårdsruin. Foto: Alfred Edle 1932.

Det här är enda bilden från arbetena med prästgårdsruinen, vilken var sammanbyggd med kastalen på dess sydvästra sida. Bilden är från prästgårdens kombinerade kök och vardagsrum och visar spiskomplexet. Längst fram har härden legat, där maten lagades. Lite högre upp låg bakugnen, man kan se dess något rundade stenbotten. Prästgårdens murar har byggts upp till jämn nivå och täckts med stenflis. 1933 anslog Gotlandsfonden 165 kr till något man kallade ”parallellfotografering”. Bilderna från denna fotografering måste letas upp! 1934 bidrog Gotlandsfonden med 250 kr för ”planeringsarbeten”, osäkert vad dessa arbeten avsåg.

I bakgrunden t v ses en hög med massor efter utgrävningen. T h om massorna ser man den nybyggda stenmuren som gjordes runt hela ruinkomplexet. Utanför breder åkrarna ut sig ner mot Lausbyn.

Text: Stefan Haase 2012.

(Sidan uppdaterad )