Kauparve 1:83 (1:9)
(Vinjettbild: Helen Wahlström 2019)

Ett bevarat fastebrev (lagfartshandling) från 1546 berättar att Jakob Kauparve köpte gården av sina bröder Peder Kauparve och Hans Gox. Eftersom äldste sonen brukade bli gårdsägare, kan man räkna med att Jakob var äldst av de tre bröderna. Hans var ingift på Goks, medan det är okänt var Peder bodde. Han var dock liksom Hans gift och hade barn, men bodde kanske ännu hemma i o m att han inte nämns med ett annat gårdsnamn. Gården var stor och omfattade 15 marjkelej jord, änge, myr och skog. De som bekräftade fastebrevets giltighet med sigill var landsdomaren Peder Kyrkbinge (från Gothem), tingsdomaren i Garde ting Lauritz Maldesarve (från Lau) och bevittnare var Botill Hemor och Laurits Andris från Lau. Fastebrevet är skrivet på gammaldanska och här följer ett försök till översättning:

”Vi undertecknade och kända Peder Kauparve och Hans Gox gör alla veterligt med denna vår egen kraft, att vi har med vår fria vilja framlagt (?) och avhänt (?) till (?) förnuftige mannen Jakob, Kauparve gård (?) uti Lau socken, på (?) våra kära hustrurs och barns vägnar liggandes (?) femton markelej jord, tillmätt skog, myr, åker, äng, vått och torrt, med all sin härlighet intet undanhållit på något sätt. Och ännu med denna vår egen kraft fatta och dock avhända forna Kauparve gård från oss och våra arvingar och till honom och hans arvingar…vilja ha och bruka för…gott(?)…sitt härliga (ärliga?) tillägg för ett vänligt köp (?) och tackar vi honom för god nöjaktig betalning som han har givit oss och förökat(?). Till ytterligare vetskap (?) och säkrare förvaring (?) har vi kärligen bett ärlige och förnuftige mannen Peder Kyrkbinge landsdomare om handlingens besegling nedanför detta vårt…brev. Sammaledes med Lauritz Maldesarve tingsdomare uti Garde ting, Botill Hemor och Lauritz Andris uti Lau socken har vi också vänligen tillbett att vilja hänga sina sigill. Hos landtelingen (?)givet och skrivet uti Garde ting tisdagen näst efter misericordie söndag (=andra söndagen efter påsk) anno 1546.”

Jacob Kauparve köpte också en del av Kronans mark vid Sandbo Ainar 1557 av Otto Ruud, konungens ”ståthåller”, för 4 tunnor tjära. 1560 fick han ett fastebrev på ytterligare 1½ markelej av Kauparve från Sören Gudefrede i Stenkumla ting, landsdomaren Oluff Giertare och tingsdomaren i Garde ting tillika Lauboen Oluff Maldesarve.

1567 var Lauritz gårdsägare, son eller måg till Jacob. Han bytte till sig By änge, som låg intill Kauparves ägor, mot ”Bierche hage” (Bjärge hage eller Björke hage?), osäkert var det låg, av Peder Hallsarve, som tidigare köpt änget, okänt när. Den försvunna gården By, som en gång ägt änget, låg ungefär 500 m söder om Kauparves ursprungliga gårdsläge. Ännu 1601 var Lauritz husbonde.

Mellan 1614-1617 nämndes Anders Kauparve som ägare, i Boken om Lau sägs han vara son till Jacob. 1614 gav Anders 5 mark i tionde (=kyrkans del av jordbrukets och fiskets avkastning) till kyrkan. Samma år hade Catrine Kouparffue dött och i likpengar (begravningskostnader)hade man gett ”en ko, der aff thil kirchen 8 mk”. Samma år dog också Walburg Kauparffue och då skänktes också en ko. En sådan var då värd omkring 28 mark. Prästen tog 2/3 av värdet och resten fick kyrkan, eller så kunde prästen behålla kon och betala 1/3 till kyrkan.

Omkring 1620 var Joen Jacobssen f. 1570-1580 husbonde, han hade ärvt gården av föräldrarna eller svärföräldrarna. Han var ägare av Kauparve ända till 1656 då han dog. Joen hade 4 barn: Per som blev näste husbonde, Walborg som gifte sig med Hans Bengtsson från Suderbys i Anga, de bosatte sig vid Kauparve, Kerstin som gifte sig med Per Olofsson vid Suderbys i Anga, han var brorson till Hans Bengtsson, Anna, som också flyttade till Suderbys i Anga och troligen blev gift där. Den här sortens giftermål kallas ”syskonbyte”. Äldsta dottern döptes 1617 till Walborg, vilket betyder att Walburg som dog 1614 antingen var Joens svärmor eller farmor.

Joen gjorde 1631 en bytesaffär med Jon Anderssen Husarve på När, där Joen fick åkern Lairtvären med släkdya mellan Hallute och Sigulds tvärar och tvären mot Sigsarves sydvästra gärdsgårdshörn i Hammaren på När, medan Jon fick Myråkern vid Alvaret på När. Detta bevittnades av settingsdomaren Jens Jurgessen och stockmannen (?) Christen Fie (=Joens granne). Bytesaffären stadfästes genom ett köpebrev 1640.

1633 köpte Joen fd gården Botes av landshövdingen Jens Höök. Det betyder inte att landshövdingen ägde gården, utan landshövdingen skulle bara se till att staten fick in sina pengar. Botes hade inte kunnat betala sina skatter och gått i konkurs på 1580-talet. Kauparve hade sedan dess brukat dess marker, men nu reglerades förhållandena. Sindarve i Garde köpte en bit också och Sunnkörke köpte själva gårdstomten. Samma år köpte Joen också Nyänget på 5 manslätt för en stut värd 6 daler.

Joen var en uppsatt man, han var Tingsdomare (ordf) i Garde ting mellan c:a 1625-1638. Han råkade i blåsväder 1635 tillsammans med några bönder i Lau och Garde, då de hade gett några rävskinn till prästen Niels i Garde och till prästen ”Poffvel paa När”. I verkligheten hade de försökt att smita från skatten, genom att Joen felaktigt hade intygat att de var utfattiga. Joen fick böta en oxe värd 8 Daler. Joen efterträddes som tingsdomare av grannen Christen Morthensen vid Fie, vilket visar, att dessa två gårdar var mycket inflytelserika.

1656 fanns det två hushåll, men det var bara en av husbönderna som stod som ägare. Mellan 1657 och 1668 var Per Joensson ägare, son till Joen Jacobsson. Pers hustru hette Karij Persdotter. De fick sonen Lars 1638, dottern Walborg gifte sig till Snevide i Havdhem. 1659 bytte Per till sig en ”åker söder om Kauparve led” av Hans Öhr på Smiss mot ett änge vid Hallsarve kvior kallat Butterbye, som sträckte sig ”från vasten till hagen med del i bryan”. 1662 var Per i trätomål med sina grannar om en släkdya. En dom från häradshövdingen Jacobus Chronander förkunnade att Kauparve hade rätt till en släkdya av samma bredd som deras bredvidliggande åker. 1665 utfärdade Chronander ett fastebrev för Per på Kauparve och Per på Hallsarve för en ”Själestrand och sten vid Nybjärg och Grastain” (vid Nöiu på När), vilken strand Kauparve och Hallsarve köpt redan 1591 av Olof Sutarve och Tomas Rotarve mot årligen två kannor tran. Det verkar som Per hade det svårt med ekonomin, för 1660 låg han efter 20 daler och 31 öre med skatten.


Den stora manbyggnaden är här 34 år gammal. Den har moderniserats med utskjutande tak över gavlarna och en vacker snickarglädjeveranda. Flygeln är troligen lite yngre än manbyggnaden. Här står Lars Persson med hustrun Helena Johanna och troligen sonen Hans Vilhelm. Foto: Masse Klintberg 1904.

1669-1670 stod Hans Bengtsson som ägare, efter det att svågern Per hade dött. Han var gift med Walborg Joensdotter och de hade sönerna Bengt f. 1647 och Lars f. 1657. Näste husbonde mellan 1671 och 1705 var Lars Persson f. 1638. Lars Persson var gift med Catarina Olofsdotter från VAR DÅ? De fick inte mindre än 10 barn. Lars var nämndeman i Gotlands södra häradsrätt. 1695 delades Kauparve definitivt i två parter. Husbönder var Lars Persson, som blev ägare av ursprungsparten, och kusinen Bengt Hansson, som blev ägare av den nya parten, han var son till ovannämnde Hans Bengtsson, som gift sig med Pers syster Walborg.

Lars Perssons äldste son Per Larsson f. 1666 blev näste ägare 1706 och han var det till omkring 1725. Även han var nämndeman i Gotlands södra häradsrätt. Per gifte sig 1693 med Mallena Persdotter f. 1667 från Hallsarve och de fick 5 barn. Nu blev det en dotter som tog över gårdsparten, nämligen Katharina f. 1694 som gifte sig 1714 med Olof Rasmusson f.1683 från VAR DÅ? Olof blev husbonde c:a 1726 troligen till sin död 1738. Förutom bonde var Olof fjärdingsman och kronobåtsman. De fick 4 söner, varav Per Olofsson f. 1717 axlade gårdsansvaret 1738. Han gifte sig samma år med Anna Christensdotter f. 1715 från Botels 1:2. De fick 3 söner och dessa delade gårdsparten i tre delar 1771, så var och en fick 13/48-dels mantal! Fadern Per behöll denna gårdsdel ett år, men gav den sedan till sonen Hans f.1754, som gifte 1778 med Appolina Mattsdotter f.1754 från Hallsarve 1:27 (1:11).

Hans och Appolina förnyade gårdspartens byggnadsbestånd och byggde nytt bostadshus i sten 1795, för vilket de fick 20 års skattebefrielse. Denna manbyggnad var 24 alnar lång (14,40 m) och 10 alnar bred (6,0m). Huset hade farstu med ytterdörr på gångjärn och det hade lås (alltså ett lås med nyckel). Från farstun fanns en dörr till dagligstugan ”med behör”, vilket troligen skall tolkas som gångjärn och klinklås. Dagligstugan hade två fönster (sannolikt ett på framsidan av huset och ett på gaveln förskjutet mot framsideshörnet). Baksidan var således blind, där stod de väggfasta sparlakanssängarna). Rummet hade spis av Burgsvikssten (vilket innebar att man hade en öppen spis med sandstensomfattning). Bakom farstun låg ett kök med liggspis (härd) och god bakugn. Köket hade ett fönster och dörr på gångjärn och med klinka. Gäststugans (salens) dörr hade gångjärn och lås. Rummet hade tre fönster (ett framme och två på gaveln och blind baksida) och spis av Burgsvikssten. Över hela huset var det loft och vind ”under ett varaktigt tak”, vilket sannolikt betyder flistak, för grannparterna står det ”varaktigt flistak”, så det var säkert samma här. Detta var en rejäl manbyggning, som stod sig länge, eller?

Ende sonen Per Hansson f. 1779 blev näste husbonde, gift 1803 med Stina Maria Hansdotter f. 1782 från Sunnkörke 1:12 (1:5). De blev vid storskiftet 1816 dömda till utflyttning, de bodde inklämda mellan parterna 1:81 och 17/64. Om de och parten 1:80 flyttade ut, skulle de kvarvarande parterna få någorlunda plats på de smala partstomterna. Med denna lösning på trångboddheten förklarade sig Per och Stina nöjda. De fick 3 år på sig att flytta, till midsommar 1819 skulle de vara klara. Ägarna till de andra parterna skulle delvis också hjälpa till med flytten. Lantmätaren anvisade dem den plats uppe vid Kotorget, där gårdsparten nu ligger. Men man ville hellre bo nere, rätt långt öster om det gamla grannlaget nästan ut mot Nybrovägen.


På tomtkartan ovan från storskiftet 1816 ser man de 6 tätt samanliggande Kauparveparterna plus parten 1:80, som är på väg att flyttas ut till ett nytt läge t h utanför den gamla gårdstomten.

Vad hände? Vi vet inte. Men flytten blev aldrig av. Berodde det på att man inte ville riva sitt nya fina stenhus? Det var bara 21 år gammalt, så man kan förstå att det sved om man måste riva det.

Per och Stina fick 6 barn plus att de hade en fosterdotter. Av barnen köpte sönerna Per och Carl Johan gårdsparten av föräldrarna 1847 och ytterligare en gång inträffade en delning. Man kan undra om gårdsparterna blev bärkraftiga, men en omfattande uppodling av tidigare änges- och betesmarker gjorde det möjligt.


På denna bild har manbyggningen ännu inte fått något köksbakbygge. Men den stora ladugården är just uppförd. Den hade rymliga fähus i båda ändarna och lada i mitten. Längst t h skymtar Lybergs stuga, se Kauparve Grund 1! I kanten anar man Kauparve och Hallsarve kvarnar. Foto: Masse Klintberg 1906.

Sonen Per Persson f. 1814 fick ifrågavarande gårdsdel och Karl Johan byggde nytt. Fast nytt var det nog inte, Karl Johan övertog grannpartens 17/64s manbyggnad och tomt, vilken hade gått ut sig under 1830-talet, den nygamla parten fick beteckningen Kauparve 1:19, mer om detta i denna gårdsparts historik. 1857 reglerades delningen genom en lantmäteriförrättning. Per blev då ålagd att flytta ut gårdsparten, men inte heller denna gång blev det av!

Per gifte sig 1848 med Greta Christina Larsdotter f. 1827 från Hallbjäns 5:1 (1:9). De hann få två söner innan Per dog 1856. Änkan Greta var då bara 29 år och hon gifte om sig året därpå med drängen Hans Hansson Ahlberg f.1824 från Alskog. De fick tvillingarna Hans och Kristina 1862.

Eftersom gårdsparten inte flyttade ut så som var tänkt 1816 och 1857, samt att gårdsparternas byggnadsbestånd blev allt större, kom denna part att ligga alldeles för inklämd mellan parterna 1:81 och 1:19 (17/64) för att det skulle fungera. 1870 genomfördes en utflyttning, varvid Hans och Greta på part 1:83 och Lars och Anna på part 1:82 flyttade ut hela sina byggnadsbestånd upp till Kotorget! Avsikten var att de kvarvarande parterna skulle få bättre utrymme. Stenhuset som Hans och Greta bodde i var då bara 75 år gammalt och knappast utslitet, men situationen var ändå annorlunda nu jämfört med 1816. Stenhuset revs och materialet återanvändes tillsammans med ”nytt” stenmaterial från det medeltida stenhuset på fd granngården Hannarve intill Kotorget. Det blev ett stort hus med brutet tak och frontespiser, lite senare kom en brygghusflygel till. Ladugården på gamla boplatsen var i bulkonstruktion med agtak, så den kunde monteras ner och byggas upp igen på den nya tomten, därtill uppfördes ett tröskhus och bodar. Det måste ha varit mycket arbete.

1881 blev det en ny husbonde på gårdsparten, nämligen sonen från första giftet Lars Persson f. 1853. Han gifte sig med Helena Johanna Larsdotter f. 1851 från Gumbalde 1:10 och de fick 4 barn. Perssons förnyade ladugårdsbyggnaderna 1903. Dessa var gamla och hade nu stått på den här platsen i 33 år. Tröskhuset hade man dessutom ingen användning för, eftersom socknen hade köpt in lokomobil och flyttbart tröskverk. Nu byggde man en ny ladugård i sten med högt foderloft och med många spröjsade fönster i tidens smak.


Den gamla bulladugården flyttade man troligen med upp till den nya boplatsen 1870. Då fogade man till ett tröskhus. Här rivs både bulladugården och tröskhuset med sitt storhjul och man byggde den nya ladugården som syns på förra bilden. Foto: Masse Klintberg 1903.

Yngste sonen Lars Pettersson f. 1886 förde gårdsparten vidare, gift 1911 med Ester Eliasson f. 1890 från Bosarve på När. De fick också 4 barn, där två av sönerna blev kända trädgårdsodlare på ön. Lars och Ester uppförde ett stort köksbakbygge till manbyggningen.

Sonen Erik Pettersson f.1915 tog över omkring 1950, gift 1954 med Elsie Ahlström f. 1924 från Ansarve i Fröjel. Man hade slutat med mjölkkorna redan 1947 och gått över till trädgårdsodling med 3.000 fruktträd, jordgubbar, potatis, sockerbetor, morötter och många andra sorters grönsaker. En mycket stor produkt var jordgubbsplantor, vilka såldes över hela landet. Erik var också mycket intresserad av skogen och hade bla stor julgransodling. Elsie hade särskild kärlek till lamm, speciellt hornlamb (Gutefår) och hade upp emot 200 tackor. Man köpte in 3 andra gårdsparter och flera av deras byggnader inreddes till lagerlokaler. Gårdsparten blev socknens största arbetsplats med många årsanställda och ännu fler säsongsanställda, Elsie hade hand om ekonomin.

Bild 6 och 7
 
Här ses Elsie Pettersson i lammhagen med barnbarnet Jorunn Alvengren 1993 och Erik Pettersson med sina typiska hängselbyxor 1990.

1950 bestod gårdsparten av 27 ha åker av blandat ler-, grus- och sandmylla, 14 ha skog och 8 ha betesmark. Man hade traktordrift. Elström hade man fått 1943. Taxeringsvärdet var 18.200 kr. 1995 hade man genom inköp ökat arealen till 100 ha åker och 145 ha skog.

Erik och Elsie fick barnen Magnus, Gunnlög och Birgitta och det blev Magnus f. 1954 som blev näste ägare 1983. Han gifte sig med läraren Ingela Kullström f. 1952 från Bromma och de drev verksamheten vidare. Då redde man in flygeln till en lägenhet och Erik och Elsie flyttade dit. 1995 separerade Magnus och Ingela och hon flyttade till Visby med barnen och 1996 flyttade de till Stockholm. Efter en tid blev Magnus sambo med Yvonne Ekelöf, som närmast kom från Granatska Nybygget 1:4. Men kort därefter 1996 dog Magnus och Yvonne flyttade till Dalby i Skåne. Markerna arrenderades ut i avvaktan på att alla 4 barnen skulle bli myndiga. När så skedde, beslöts att äldste sonen Andreas f. 1980 skulle ta över. Han flyttade in i manbyggningen och gjorde vissa moderniseringar. Men att bruka gården var ett för stort projekt och hans sålde gårdsparten i delar 2012.


Manbyggnaden uppfördes 1870 i sambandmed flytten hit till Kotorget från det gamla gårdsläget som låg nedanför Kullakarsbacke 400 m österut, se tomtkarta från 1816! Flygeln är något yngre, den är numera inredd till en liten permanentbostad. Foto: Helen Wahlström 2019.

Magnus syster Gunnlög f.1956 köpte 1987 gårdsparten Bönde 1:38 nere i Lausbyn. 1997 köpte hon och systern Birgitta Kauparves skog. När Andreas skulle sälja Kauparve, köpte Gunnlög in barndomshemmets byggnader med tillhörande tomt och flyttade dit tillsammans med dottern Jorunn 2011. Gunnlög sålde Bönde till Conny Ljunggren med familj. Gunnlög har i liten skala fortsatt familjetraditionen med julgranar, samt jordgubbar, potatis och grönsaker på arrenderad mark.


Här rensar Gunnlög Pettersson knipplök 1995.

Ägarlängd

1546-1560: Jacob Kauparve

1567: Laurtiz Kauparve

1614-1617: Anders Kauparve, Catrine, Walburg

C:a 1620-1656: Joen Jacobsson f. 1570-1580 d. 1556 Barn: Per hemmagift, Walborg f. 1617, gift med Hans Bengtsson från Suderbys i Anga och boende på Kauparve, Kerstin, gift med Per Olofsson vid Suderbys i Anga, Anna, gift? till Suderbys i Anga.

1657-1668: Per Joensson f. ? d.1668, gift med Karij Persdotter f. ? d. 1688 från ?. Barn: Lars f. 1638, Walborg f.? gift till Snevide i Havdhem.

1669-1670: Hans Bengtsson, gift med Walborg Joensdotter. Barn: Bengt f. 1647 d.?, gift med Anna Andersdotter f. 1649, Lars f. 1657 d.1695, gift 1692 med Butvi Andersdotter från Fie.

1671-1705: Lars Persson f. c:a 1638 d. 1720, gift med Catarina Olofsdotter f. ? d. 1713 från ? Barn: Christina f. 1664, gift 1686 till Hallsarve, Per f. 1666, hemmagift, Lars f. ? flyttade från Lau, Catharina f. 1674 gift till Bofride i Alskog, Anders f. 1675 d. 1730, gift 1701 med Catharina Olofsdotter från Smiss, de köpte Husarve 1:5 (1:1) 1704 och flyttade dit, Jöns f. 1675 d. 1723 på Kauparve, Poul f. ? förlamad, Anna f. ?, gift till Hallbjäns 1693, Valborg f. ?, gift 1698 till Dalbo på När, Gertrud f. ?


Här ses manbyggnaden och flygeln, vilka har fasadrenonverats. Manbyggningen med bakbygge har fått papptak utanpå det förutvarande spåntaket. Foto: Masse Klintberg 1916.

1706-c:a 1725: Per Larsson f. 1666 d. 1730, gift 1693 med Mallena Persdotter f. c:a 1667 d. 1739 från Hallsarve. Barn: Katharina f. c:a 1694, hemmagift 1714 med Olof Rassmusson f. 1683 från VAR DÅ?, Lars f. 1697, Gertrud f. 1700, Kirstin f. 1702, Mallena f.1706.

c:a 1726-1738: Olof Rassmusson f.1683 d. 1738 från VAR DÅ?, gift 1714 med Katharina Persdotter f. 1694 d. ?. Barn: Lars f. 1715, Per f. 1717, hemmagift, Rassmus f. 1722, Olof f. 1729.

1738: Per Olofsson f. 1717 d. ?, gift 1738 med Anna Christensdotter f. 1715 d. ? från Botels 1:2. Barn: Olof f. 1741, Per f. 1743, Hans f. 1754 hemmagift.

1778: Hans Persson f. 1754, d. ? gift 1778 med Appolina Mattsdotter f. 1754 d.? från Hallsarve 1:27 (1:11). Barn: Per f. 1779 hemmagift. Omkring 1803: Per Hansson f. 1779 d. ?, gift 1803 med Stina Maria Hansdotter f. 1782 från Sunnkörke 1:12 (1:5). Barn: Hans f. 1804, Magdalena Catarina f. 1810, Per f. 1814 hemmagift, Lars f. 1816, gift med fosterdottern Catarina Elisabet Havdell från Maldes på När, Carl Johan f. 1819, Brita Margareta f. 1822, gift med Anders Adamsson vid Hallsarve på När.

1847: Per Persson f. 1814 d. 1856, gift 1848 med Greta Christina Larsdotter f. 1827 d. 1901 från Hallbjäns 5:1 (1:9). Barn: Petter Johan f. 1850 drunknade 1860 i Närsån, Lars Oskar f. 1853 hemmagift.

1857: Hans Hansson Ahlberg f. 1824 d. 1892 från Alskog, gift 1857 med Greta Christina Larsdotter f. 1827 d. 1901. Barn: Tvillingarna Hans och Kristina f. 1862. Kristina gift med Jakob Rylander vid Haltarve på När.

1881: Lars Oskar Pettersson f. 1853 d. 1942, gift 1873? med Helena Johanna Larsdotter f. 1851 d. 1917 från Gumbalde 1:30 (1:10). Barn: Petter Johannes f. 1874, drunknade vid Nybro 1885, Laura Kristina f. 1878, gift till Smiss i Lye, Hans Vilhelm f. 1881, Lars Oskar Emil f. 1886 hemmagift.

Omkring 1911: Lars Oskar Emil Pettersson f.1886 d. 1964, gift 1911 med Karin Ester Wilhelmina Eliasson f. 1890 d. 1977 från Bosarve på När. Barn: Helena Lilly Vilhelmina f. 1911, gift med Olof Lindell på När. 1937 bebyggde de fastigheten Kauparve 1:67, men sålde den 1949 till Helenas bror Erik och flyttade till St Bjärs i Västerhejde, Helena blev hemkonsulent, Lars Oskar Axel f. 1913, blev chef för Gotlands Trädgårdsprodukter och bosatt i Visby, köpte sedan gården Käbbe i Eksta och tog sig efternamnet Kebbe, Karl Erik Sigvard f. 1915 hemmagift, Allan Evald Johannes f. 1926, bosatt vid L:a Bjärs i Västerhejde.

Omkring 1950: Karl Erik Sigvard Pettersson f. 1915 d. 2003, gift 1954 med Elsie Alma Maria Ahlström f. 1924 d. 2014 från Ansarve i Fröjel. Barn: Magnus f. 1954 hemmagift, Gunnlög f. 1956, köpte Bönde 1:38 1987, men återköpte Kauparves byggnader med tomt 2011, Birgitta f. 1958 gift 1983 med Dan Svensson vid Rudvior i Öja, de separerade 2006.

1983: Lars Erik Magnus Pettersson f. 1954 d. 1996, gift 1983 med Ingela Kullström f. 1954 från Bromma, skilda 1995. Barn: Andreas f. 1980, Anna-Karin f. 1982, Joen f. 1985, Linn f. 1990.

2008: Andreas Pettersson f. 1980.

2011: Gunnlög Pettersson f. 1956. Barn: Jorunn Alvengren f. 1990.