Kauparve 1:81 (1:10)
(Vinjettbild: Enar Hansson 2001)

 Vid mitten av 1600-talet bestod Kauparve av två hushåll, men gården var formellt ännu inte delad i två parter. Det skedde 1695, varvid Lars Persson fick ursprungsparten och hans kusin Bengt Hansson den nya parten. Det är Bengts part och släkt vi skall följa här.

Bengt Hanssons part låg sedan ungefär 1650 ganska trångt på en långsmal tomt längs med landsvägen Kullakarskväiar väster om ursprungsparten. Att man inte la den nya parten på östra sidan, berodde troligen på att här var det värdefull åkermark. Bengt planerade att dela sin part med brodern Lars Hansson, så de fick ¼-del var. Men Lars dog och då bodde änkan Butvi Andersdotter kvar på Bengts part. Hon gifte om sig redan 1696, men det tog några år innan Butvi och hennes man kunde flytta till sin egna boplats öster om ursprungsparten. På den här tiden uppfördes alla byggnader ännu av trä.

Formellt delades inte Bengts part förrän 1723, året efter hans död. Bengt Hansson f. c:a 1647 var gift NÄR DÅ? med Anna Andersdotter f. c:a 1649 från VAR DÅ? och de fick två barn. Sonen Joen Bengtsson f. 1680 tog över gårdsparten. Han gifte sig 1706 med Elisabet Tomasdotter f. NÄR DÅ? från VAR DÅ? och de fick barnen Hans, Bengt och Anna. Äldste sonen Hans Joensson f. 1711 blev näste ägare. Han gifte sig 1732 med Brita Andersdotter f. 1712 från Mattsarve 1:33 och de fick dottern Elisabeth. Hans dog redan 1738 och då utsågs Britas bror Bertel Andersson till förmyndare för Elisabeth. Inför bouppteckningen hade man kommit överens om att tillgångarna skulle delas mellan Elisabeth och hennes farbror Bengt och faster Anna. Till förmyndare för Anna utsågs hennes fasters man Tomas Larsson på Smiss. Bengt hade kommit överens om att lösa ut Brita ur gårdsparten med 10 Daler silvermynt. Vart Brita och Elisabeth sedan tog vägen är inte känt.

Själva bouppteckningen är mycket intressant, den visar vad som fanns på en välmående gårdspart. Man hade 5 hästar, 2 oxar, 1 tjur, 3 kor, 6 kalvar, 6 lamm, 4 grisar och 1 (!) höna. Man hade alla tänkbara jordbruksredskap, fiskedon, hälften i en strandbod, en egen liten båt och del i en storbåt, smides- och snickarverktyg, mängder av husgeråd, sängkläder och finare saker i mässing, koppar, tenn och silver. Boet värderades till 325 daler, det var mycket!

Hans yngre bror Bengt Jo(e)nsson f.1714 blev alltså gårdspartens nye ägare, gift 1739 med Margareta Jakobsdotter från Fride i Lojsta. Bengt ägnade sig inte enbart åt jordbruket, utan var också politiskt intresserad och riksdagsman för Bondeståndet 1765-1772. Troligen uppförde Bengt och Greta en stor manbyggnad i sten, det största i grannlaget, huset var tvunget att ligga längs med tomten för att få plats på den! Vid norrgaveln byggdes ett kvadratiskt brygghus. Det finns ingen stenhusresolution på byggnaden, vilket kan innebära att den uppfördes före 1770, då stenhusbyggandet annars kom igång, eller så är resolutionen förkommen. Bengt och Greta fick inga barn, varför de testamenterade gårdsparten till Bengts systerdotter Anna Johansdotter, som var född 1750 vid Rikvide på När. Hon var piga hos Bengt och träffade där Nils Johansson f.1741 från Amlings i Linde som var dräng och de gifte sig på Kauparve och övertog gårdsparten.


En fantastisk bild på gården i landskapet och människorna! Johan Petter Karlsson håller sonen Johan Karlsson i handen. Längst t v står J Ps fru Hedvig Lorentina och bredvid henne J Ps mor Dorotea Petronella Persdotter. T h om J P står fadern Karl Johan Johansson och th någon av J Ps bröder.

De vackra byggnaderna med halm- och agtak revs på 1910-talet. Typiskt för Lau var halmtaken med breda vindskivor som avslutades med den vingliknande prydnaden vid nocken. Staketen skulle vara täta och höga, så att små djur som höns inte kunde smita ut eller in och stora djur inte sträcka sina halsar över och beta av insidan. I bakgrunden syns en stuga, som var ett 1700-tals bulhus med ett litet brygghusbakbygge. Här bodde fattigt folk, bla lysaren vid Nabbu fiskeläge Petter Lyberg och hans familj, se Kauparve Grund 1. Den lilla ladugården längst t h skulle man vilja föra till Kauparve 1:66, men den fastigheten bebyggdes inte förrän 1896, om uppgifterna stämmer. I mitten skymtar ladugården till Kauparve Grund 1. Foto: omkr 1895.
Nils och Anna fick hela 8 barn! Sonen Johan Nilsson f. 1785 blev näste husbonde, gift 1808 med Margareta Bengtsdotter f. 1789 från Liffride. 1816 genomfördes ett storskifte för hela Kauparvegrannlaget. Genom alla partsklyvningar hade Kauparves marker styckats upp i en stor mängd små ägor, vilka blev väldigt svåra att bruka. Vad gäller byggnader och gårdstomt medförde storskiftet inga ändringar för denna part.


Här på tomtkartan från storskiftet 1816 kan man se hur smal tomten var till parten 1:81, alla byggnader fick läggas i tomtens längsriktning för att få plats. När ursprungsparten 1:83 flyttade upp till Kotorget 1870, köpte 1:81 dess tomt. 1873 byggde man nuvarande manbyggnad tvärs på tomten, något senare tillkom ett nytt brygghus. Med tanke på de ålderdomliga ladugårdarna, se bilder nedan, förefaller det troligt att man övertog ladugårdarna från 1:83 och byggde ihop dem med sina egna. Men 1:83 tog troligen med sig sina vid flytten till Kotorget. Om det stämmer, förnyade 1:81 hela sitt byggnadsbestånd på bara några få år!

Johan och Margareta fick 5 barn innan Johan dog 1820. Margareta gifte om sig året därpå med Per Persson f. 1794 och fick 4 barn till. 1842 tog Johan och Gretas yngste son Karl Johan Johansson f. 1819 över gårdsparten. Karl Johan hade arbetat en tid i Eke, men flyttade hem 1841 och köpte då gårdsparten tillsammans med brodern Nils Olof. Han gifte sig i november 1841 med Maria Pehrsdotter från Bjärges 1:4 och Karl Johan gifte sig på nyåret 1842 med Dorotea Persdotter från Hägvide i Stånga. De byggde på manbyggningen med en andra våning. Nils Olof och Maria fick 3 döttrar och Karl Johan och Dorotea två döttrar och 3 söner. Den yngste sonen Jakob kom att för eftervärlden bli den mest kände Lau-boen, nämligen Fäi-Jakå, se kapitlet om honom! Bröderna med hustrur och barn, helsyskon och halvsyskon samt moder och styvfar bodde alla i huset. Tack och lov var huset stort, det var ju i två fulla våningar, men ändå undrar man hur de fick plats allihop?


Här ses den vackra bulladugården med agtak. De vänstra 2/3 innehöll fähus med dubbla djur-uppsättningar på var sida om tadgatu (gödselgången) och med en smal uppgång till höloftet emellan. Utanför varje gödseldörr ligger gödselhögarna, det fanns en status i att ha stora sådana, det visade på mycket djur med tillhörande välmåga! Tv om ladportarna var en hoimd (hörurm). Portarna och de tre bulsektionerna t h innehöll en lada. Stenlängan under halmtak t v hyste hus för smådjur, vagn-, redskaps- och vedbod. Vägen Kullakarskväiar följer samma sträckning som idag, men th är en avtagsväg mot Nybrovägen och stranden som inte finns längre. I förgrunden ses en räcktun med 4 liggande trolar, sk räckar. Sådana tunar hade man för hagar med extensivt nötbete, där tunarna inte behövde vara så täta. Foto: Masse Klintberg 1910.

Efter Nils Olofs död 1864 blev Karl Johan ensamägare till gårdsparten. Han och Dorothea förnyade troligen hela partens byggnadsbestånd, bl a rev de den gamla manbyggnaden och uppförde ett nytt stort hus i tidens stil 1873. Det tyckte Fäi-Jakå inte om, han ansåg att det gamla tvåvåningshuset var i bra skick. Av de 5 barnen kom Johan Petter Karlsson f. 1851 att bli näste ägare 1888, också han genom köp. Johan gifte sig 1886 med smeddottern Hedvig Lyander f. 1863 från Hemmor Grund, i det här fallet troligen av kärlek, för det var stor social skillnad på kontrahenterna! Fast det kanske bara var så att de blev tvungna, för Hedvig var med barn när de gifte sig. De fick två barn, dottern Rosa som gifte sig till Mattsarve 1:33 och sonen Johan Karlsson f. 1890 som tog över gårdsparten.


Bilden visar husbonden Johan Petter Karlsson med högaffel och hustrun Hedvig Lorentina Lyander med sticksöm, t v sonen Karl Johan med lie och t h dottern Rosa Johanna med räfsa. Det var viktigt att hålla något i händerna, för man måste alltid vara sysselsatt! I bakgrunden skymtar den tämliga nya manbyggnaden med spåntak. Verandan är ännu inte byggd, inte heller takkupan, se översta bilden! Foto: Masse Klintberg 1906.

Johan gifte sig 1916 med Anna Jakobsson f. 1893 från Bjärges 1:38 (1:17). De gjorde stora förändringar på gårdsparten iom att ladugårdarna och tröskhuset revs och nya ladugårdar i tidens still uppfördes i stället. De gamla ekonomibyggnaderna var kanske de vackraste i Lau, uppförda i bulteknik och sten med branta ag- och halmtak. Johan och Anna fick också två barn, Margareta (Greta) och Arnold. Dessa kom aldrig att gifta sig, utan brukade gårdsparten tillsammans från 1949. En våldsam brand ödelade ladugårdarna 1956? Orsaken till branden blev aldrig klarlagd och förstämning rådde i bygden. Arnold och Greta byggde dock upp en ny för tiden modern ladugård för mjölkkor och drev jordbruket fram till 1985, då markerna arrenderades ut. Arnold var mycket historiskt och ekonomiskt intresserad, han följde med i vad som hände inom affärsvärlden och på börserna och prenumrerade på ekonomitidningar.

1950 bestod gårdsparten av 22 ha åker av blandat ler-, grus- och sandmylla, 18,5 ha skog, 13 ha betesmark och 1 ha tomt. Hela arealen var dränerad. Man höll 4 hästar, 6 kor, 8 ungdjur, 5 grisar, 15 får och 75 höns, man hade just skaffat traktor. Elström hade man sedan 1943. Taxeringsvärdet var 18.300 kr. 1996 hade åkerarealen ökat till 27 ha, skogen till 25 ha och betesmarken till 20 ha.

Greta dog först av syskonen och Arnold bodde ensam kvar. År 2000? sålde han gården till Tomas Karlsson på Hallsarve 1:27 (1:11) och dog strax efter. Tomas slog ihop markerna med sin gårds marker. Han styckade av gårdspartens byggnader med tomt och en liten åker mellan manbyggningen och Hallsarve och dessa bildade den nya fastigheten Kauparve 1:81.

Nu blev denna Kauparvepart fritidsfastighet. Den köptes av byggnadsingenjören Per Persson från Stockholm, men bördig från Tingstäde där hans föräldrar ägde mejeriet, och hans fru Christina, företagare i hemtextil. De hade tidigare äktenskap bakom sig och gifte sig på äldre dar i Lau kyrka efter fastighetsförvärvet. Perssons gjorde genom NärBygg en mycket noggrann upprustning och modernisering under många år av gårdens alla byggnader. Flygeln, maskinhallen och magasinet byggdes om till 3 separata bostäder med permanentstandard. När allt var klart blev Per sjuk i cancer och dog 2014. Pers dödsbo och hans tre barn sålde gårdsparten 2017 till Martin Lindström, konsult i ledarutveckling, och sommeliern Gry Svedberg, vinimportör och restaurangchef från Stockholm, vilka har bosatt sig på gårdsparten.

 
Här ses gårdsparten och dess byggnader från backsluttningen i sydväst. Manbyggnaden är från 1873, flygeln är något äldre. Ladugården är uppförd 1957 efter en brand som ödelade den förutvarande. Foto: Enar Hansson 2001.

Ägarlängd

1695: Bengt Hansson f. c:a 1647 d. 1722, gift NÄR DÅ? med Anna Andersdotter f. c:a 1649 d. 1705 från ? Barn: Joen f. 1680 hemmagift, Valborg f. 1688, gift 1712 med Tomas Larsson på Smiss 1:12 (1:2).

Omkring 1706: Joen Bengtsson f. 1680 d. 1737, gift 1706 med Elisabet Tomasdotter f. 1650 d. 1733 från ? Barn: Hans f. 1711 hemmagift, Bengt f. 1714, Anna f. 1717, gift 1741 med Johan Johansson vid Rikvide på När.

Omkring 1732: Hans Joensson f. 1711 d. 1738, gift 1732 med Brita Andersdotter f. 1712 d. ? från Mattsarve 1:33. Barn: Elisabet f. ?

1738: Bengt Jo(e)nsson f. 1714 d. 1796, gift 1739 med Margareta Jacobsdotter f. ? d. ? från Fride i Lojsta. Inga barn. Testamente, se nedan

1784: Nils Johansson f. 1741 d. 1798 från Amlings i Linde, gift 1771 med Bengt Jonssons systerdotter Anna Johansdotter f. 1750 d. ? från Rikvide på När. Barn: Margareta f. 1774, gift 1796 med Lars Hansson på Anderse 1:13 (1:2), Anna Maria f. 1776, Christina Maria f. 1778, Anna f. 1779, gift 1802 med Mattias Tomsson på Hallsarve 1:27 (1:11), Bengt f. 1782, Johan f. 1785 hemmagift, Maria Elisabet f. 1787, gift 1805 med Carl Danielsson på Gannor 1:8 (1:4), Nils f. 1791, gift 1820 med Elisabet Nilsdotter på Fie 1:14.

Omkring 1808: Johan Nilsson f. 1785 d. 1820, gift 1808 med Margareta Bengtsdotter f. 1789 d. 1845 från Liffride 1:1. Barn: Anna Margareta f. 1809, Nils Olof f. 1812 hemmagift, Margareta Elisabet f. 1814, Anna Maria f. 1816, gift 1840 med Per Larsson (Pettersson) vid Hallbjäns 5:1 (1:9), Karl Johan f. 1819 hemmagift.

1821: Per Persson f. 1794 d. 1869 från Hallbjäns 5:1 (1:9), gift 1821 med Margareta Elisabet Bengtsdotter f. 1789 d.1845. Barn: Britta Greta f. 1821, Petter f. 1824, Bengt f. 1827, Magdalena Elisabet f. 1830, gift med Mattias Olofsson på Smiss 1:4, se denna historik!

1841: Nils Olof Johansson f. 1812 d. 1864, gift 1841 med Maria Pehrsdotter f. 1807 från Bjärges 1:4. Barn: Greta Stina f. 1843, Anna Maria f. 1846 d. 1846, Maria Dorothea f 1848. Karl Johan Johansson f. 1819 d.1891, gift 1842 med Dorothea Petronella Pehrsdotter f. 1821 d. 1888 från Hägvide i Stånga. Barn: Margareta Maria f. 1850, gift 1876 med Lars Niklas Olofsson vid Hemmor 1:2, Johan Petter f. 1851 hemmagift, Karl Niklas f. 1853, gift 1879 med Lovisa Maria Johansdotter vid Gannor 1:21 (1:2), Dorothea Katarina f. 1855, reste till Amerika, Jakob Anton (=Fäi-Jakå) f. 1857, gift 1881 med Anna Margareta Larsdotter vid Fie 1:81 (1:35).

1864: Karl Johan Johansson, se ovan.

1888: Johan Petter Karlsson f. 1851 d. 1933, gift 1886 med Hedvig Lorentina Lyander f. 1863 d. 1919 från Hemmor Grund. Barn: Rosa Johanna Maria f 1886, gift 1916 med Henrik Larsson på Mattsarve 1:33, Karl Johan f. 1890, hemmagift.

1919: Karl Johan Karlsson f.1890 d. 1970, gift 1916 med Anna Maria Lovisa Jacobsson f. 1893 d. 1971 från Bjärges 1:38 (1:17). Barn: Margareta (Greta) Hedvig Johanna f. 1917, Karl Georg Arnold 1920.

1949: Karl Georg Arnold Karlsson f. 1920 d. 2000. Ogift, inga barn.

1999? Lars Tomas Karlsson f. 1967 från Hallsarve 1:27 (1:11).

2001? Per Inge Erland Persson f. 1938 d. 2014 från Stockholm/Tingstäde. Gift 1:o 1963 med Anna Katarina Gentzschein f. 1940 d.1999. Barn: Per Thomas f. 1966, Karin Anna Magdalena f. 1967, Stefan Per f. 1970, fritidsboende vid Mattisse på När. Gift 2:o 2002 med Christina Persson f. 1942. Christinas barn: Charlotta Åsman f. 1970, Annika Lundin f. 1972.

2017: Martin Erik Jansson Lindström f. 1964 från Lund och Ida Gry Svedberg f. 1979 från Ramsele. Martins barn: Johanna Lucia Frostling f. 1994 och Måns Erik Martinsson Frostling f. 1996.


Här ser vi storgården från lillgårdens grindöppning. T h står den ståtliga flerfunktionsbyggnaden med sin mäktiga stengavel och sitt branta halmtak. Uppenbarligen hade man vedbacke vid gaveln, man ser trolar och ved mot gaveln och ris på marken. Riset visar att man hade en öppen spis i manbyggnaden, upphackat ris gick lätt att kasta in i en öppen spis, men var besvärligt att elda med i järnspis och kakelugn. Riset visar dessutom på knappheten med bränsle i socknen. I skogrika socknar var det bara de fattiga som eldade med ris. Bullängan i bakgrunden innehöll fähus i mitten och t h, medan ladan låg bakom tröskhuset, vars gavel skymtar längst t v. Det lilla taket hör till ett brunnshus. Där står husbonden Johan Karlsson finklädd med vit skjorta och hatt. I höhäcken t h står sonen Karl Johan och hustrun Hedvig.