Kauparve 1:80 (1:5, 13/48 mantal)
(Vinjettbild: Stefan Haase 2019)

Redan vid 1600-talets mitt var Kauparve delat i två hushåll, men först 1695 var gården kluven i två självständiga parter. Året efter delades den ena halvan i 2 fjärdedelar och omkring 1760 delades ena fjärdedelen i 2 olika stora åttondelar. 1771 delade dåvarande ägarna av den halva gårdsparten, Per Olofsson och Anna Christensdotter, sin part i tre lika stora delar mellan sönerna Olof, Per och Hans. Olof och Per kom att uppföra nya gårdsparter, medan Hans övertog barndomsparten. Det är Per Perssons nya gårdspart vi skall följa här.


Bilden visar manbyggnaden från omkring 1872 i sitt ursprungsutseende med släta gavlar och små trekantsfönster, vilka var populära omkring 1870. Köksbakbygget är från 1800-talets slut. T v skymtar flygeln från 1870-talet. T h syns Hallsarve kvarn. Foto: Masse Klintberg 1916.

Per Persson gifte sig 1769, 2 år före partsklyvningen, med Catarina Nilsdotter från närbelägna Fie 1:14. De uppförde sin nya gårdspart som 4:e part räknat från vänster mot höger. Men man kan undra hur fort det egentligen gick? För först 1793 hade han och hustrun uppfört en ny manbyggnad i sten och fått skattebefrielse i 20 år för detta. Det innebär, att antingen bodde de hemma i Pers barndomshem i 22 år. Eller så bodde de i något provisoriskt hus, men vad skulle det i så fall ha kunnat vara för något? Inget stenhusbygge finns registrerat på någon Kauparvepart före Perssons, som skulle kunnat ge upphov till ett begagnat trähus att bo i, däremot byggde 3 grannparter nya stenhus 2 år efter Perssons. Per och Hans med familjer måste ha delat bostadshus till 1793 och kanske också ladugårds-byggnader under en okänd tidsrymd. Hur gick det att samsas så länge i så trångt boende?

Stenhusresolutionen berättar att Perssons uppförde en manbyggnad som var 15 alnar lång (9m) och 10 alnar (6 m) bred. Huset hade farstu vars ytterdörrar hade lås. Det fanns en dagligstuga med ett fönster samt vedspis och bakugn. Gäststugan hade två fönster och vedspis. Över dagligstugan fanns en kammare ”med innan Rede” och över gäststugan var det loft. Taket var täckt med nyttiga Torsburgssten.

E ftersom huset var ganska litet, har man här benämnt köket bakom farstun som dagligstuga. Gäststugan måste ha fungerat som dagligstuga. Huset var således en enkelstuga som saknade gäststuga/sal. Perssons hade också byggt ett brygghus på 8 kvadratalnar (4,8 m) med innanrede och loft och det huset hade också flistak.


Tomtkartan från storskiftet 1816 visar att parten 1:80 låg mitt i klungan. Eftersom parten 17/64 etablerades tidigare, hade den redan ianspråktagit tillgängligt utrymme för ladugårdarsbyggnader, vilket medförde att Per Persson fick uppföra sina på broderns tomt på 1:83. Detta trånga förhållande var nog orsaken till att man vid storskiftet blev dömda till utflyttning till utanför tomtområdet i öster.

Av Pers och Catarinas 5 barn blev det äldste sonen Nils Persson som blev nästa husbonde. Han gifte sig 1796 med Brita Mattsdotter från Sunnkörke 1:18 (1:2) och de bosatte sig säkert i det nya huset. Om Nils´ föräldrar och yngre syskon också flyttade dit vet vi inte, men troligen gjorde de det, här fanns det bättre med plats än hos Hans´ familj. Syskonen flyttade dock snart hemifrån och modern dog 1801. Men boendet i huset från 1793 blev kortvarigt. Nils och Brita byggde ett nytt stenhus öster om de andra parterna, se tomtkartan från 1816. Hur det huset såg ut vet vi inte, för stenhusresolutionerna slutade 1810, så detta nya hus medförde inte någon skattebefrielse.

Nils och Brita fick sonen Petter som dog två år gammal, samt dottern Catarina och sonen Tomas och det blev Tomas Nilsson som tog över gårdsparten 1838. Syskonen gifte sig redan 1830, Catarina med styrmannen Georg Bergman på Bjärges 1:39 (1:5) och Tomas med Anna Cajsa Hansdotter från Liffride 1:1. Det var inget dubbelbröllop, utan det gifte sig med tre dagars mellan rum, men drickan bryddes samtidigt! Tomas och Anna fick 5 barn. Äldsta dottern Brita blev sambo 1870 med den originelle fiskaren mm Petter Boberg och de flyttade in på Kauparve Grund 2, se denna! Britas bror Nils Tomsson övertog gårdsparten, han gifte sig 1866 med Stina Greta Persdotter från Hallbjäns 5:1 (1:9).

O mkring 1868 försvann parten 9/64 p g a att sonen där gifte in sig på Medebys i Lye och dottern gifte in sig på Fie 1:14 och hon tog med sig 9/64 i boet. 1870 bestämde sig ägarna till 1:82 och 1:83 att flytta alla sina gårdsbyggnader till två nya tomter uppe vid Kotorget. Stenhuset på 1:83 revs, medan man tog med sig ladugårdsbyggnaderna i trä. Familjen på 1:82 tog också med sig ladugårdsbyggnaderna, men sålde(?) tomten med manbyggnaden och brygghuset till Tomssons på parten 1:80 och de flyttade dit! Men kanske inte samma år, för troligen byggde man om bostadshuset eller byggde ett helt nytt först. Därefter revs den gamla manbyggnaden och stenmaterialet återanvändes när man uppförde två nya stenladugårdar, se bild. Man byggde också ett nytt stort brygghus med källarrum.


Gårdspartens folk står här uppställda framför manbyggnaden och flygeln, damerna i finkläder och herrarna i bättre arbetskläder. Fr v ses Nils Tomsson, hans hustru Stina Greta Persdotter, troligen dottern Emma, sonhustrun Fanny och sonen Lars Nilsson. Som vanligt håller man redskap i händerna, så man inte skall se sysslolös ut! Foto: Masse Klintberg 1903.

Nils och Stina fick inte mindre än 9 barn, varav 3 utvandrade till Amerika. Sonen Lars Nilsson blev näste brukare, gift 1903 med Fanny Larsson från Hallbjäns 1:19 (1:4). Laga skiftet för hela Lau socken genomfördes 1905 och det påverkade så klart gårdsparten. Nu blev markerna mer sammanhängande, vilket medförde ett effektivare jordbruk. Nilssons rev de inte särskilt gamla ladugårdsbyggnaderna och uppförde 1912-13 nya i stort format likt Kauparve 1:82 (1:4).


Utdrag från skifteskartan

Lars var en mycket aktiv jordbrukare. Han var 1909 en av initiativtagarna till När & Lau mejeriförening och ingick i dess första styrelse. I Lau Handelsförening var han mångårig styrelseledamot och 1934 tillhörde han den lilla grupp av bönder i Lau som inköpte Lau gård.


Här ses den gamla ladugården från 1870-talet, vilken hyste kohus t v, stall i mitten och troligen lammhus t h. Laddelen t v är riven och här håller man på att bygga den nya ladugården. Foto: Masse Klintberg 1912.

Lars och Fanny fick inga barn. Lars syster Josefina, som gift sig till Anningakre i Alskog, hade en son Gottfrid Hansson. Han var gift sedan 1935 med Ingrid Larsson från Hemmor 1:14 och 1937 köpte de Kauparveparten av Gottfrids morbror Lars. 1944 brann hela den fina ladugården ned genom ett blixtnedslag. Året efter byggde man en ny stor ladugård med brutet tak och massor av fönster ute på den tidigare gårdstomten i öster. Gottfrid var en aktiv person som bla var engagerad i kommunalpolitiken.

1950 hade gårdsparten 17 ha åker av sand och lerblandad mylla, 18 ha skog, 4 ha betesmark och 1 ha tomt. Hela arealen var dränerad. Man höll 4 hästar, 1 unghäst fast man hade skaffat traktor, 8 kor, 6 ungdjur, 6 grisar och 100 höns. El hade man fått 1943. Taxeringsvärdet var 15.400 kr. 1996 hade åkerarealen ökat till 36 ha.


Gårdsparten är här fotograferad uppe från Laus backar. Den ståtliga ladugården uppfördes 1912-13 och brann ner 1944. T h skymtar det nya magasinet. Foto: Masse Klintberg 1916.


Magasinet med ved och redskapsbod. Foto: Masse Klintberg 1916.

Gottfrid och Ingrid fick 3 barn, varav sonen Karl-Erik blev näste ägare. Gottfrid och Karl-Erik hade inte samma uppfattningar om hur gården skulle drivas och inte förrän vid 83 års ålder överlämnade Gottfrid gårdsparten 1991 till Karl-Erik. Dennes håg stod dock inte till lantbruk, varför markerna såldes 2000 till Stefan Karlsson på Smiss 1:20. De förfallna byggnaderna med stor tomt köptes samma år av ekonomen Johan Franzén och odlingspedagogen Anne-Lie Franzén från Stockholm. Karl-Erik flyttade till lägenhet i Visby.

Familjen Franzén har lagt ner mycket arbete på byggnadernas upprustning och iordningställande av tomten. De använder gårdsparten för fritidsboende.


Manbyggnaden är troligen uppförd omkring 1872 på grunderna av ett äldre stenhus, möjligen kan vissa äldre väggar ingå. Bakbygget är tillkommet vid förra sekelskiftet. 1936 har taket lagts om med 2-kupiga tegel och dragits ut över gavlarna, jfr bild nedan, och då tillfogades sannolikt också verandan, medan frontespisen kan vara ursprunglig. Foto: Stefan Haase 2019.

 

Ägarlängd

1771: Per Persson f. 1743 d. 1814 gift 1769 med Catarina Nilsdotter f. 1747 d. 1801 från Fie 1:14. Barn: Catarina f. 1771, Nils f. 1774 hemmagift, Margareta f. 1778, Per f. 1780 d.1810, Olof f. 1786.

Omkring 1796: Nils Persson f. 1774 d. 1823 gift 1796 med Brita Mattsdotter f. 1770 d. 1834 från Sunnkörke 1:18 (1:2). Barn: Petter f. 1798 d. 1800, Catarina f. 1800, gift med 1830 med Georg Bergman på Bjärges 1:39 (1:5), Tomas f. 1803 hemmagift.

1838: Tomas Nilsson f. 1803 d. 1876, gift 1830 med Anna Katharina (Cajsa) Hansdotter f. 1808 d. 1895 från Liffride 1:1. Barn: Brita Katarina (Cajsa) f. 1833 d. 1917, sambo 1870 med Petter Boberg på Kauparve Grund 2, Nils f. 1836 hemmagift, Anna Greta f. 1838, Hans f. 1842, Tomas Anton f. 1851.

Omkring 1866: Nils Tomsson f. 1836 d. 1905, gift 1866 med Kristina Margareta (Stina-Greta) Persdotter f. 1843 d. 1928 från Hallbjäns 5:1 (1:9). Barn: Tomas f. 1866 reste till Amerika, Anna f. 1868 gift med Karl Rondahl Rotarve i Lye, Lars Niklas f. 1870 hemmagift, Hanna Margareta f. 1872 reste till Amerika, Maria Josefina f. 1874 gift med Karl Hansson Anningakre i Alskog, Matilda f. 1877 reste till Amerika, Anton f. 1879 gift med Linda Pettersson Bote i Garde, Desideria f. 1881 d. 1905, Emma f. 1884 gift 1913 med Gunnar Larsson på Hemmor 1:2.

Omkring 1903: Lars Niklas Nilsson f. 1870 d. 1945, gift 1903 med Fanny Larsson f. 1879 d. 1925 från Hallbjäns 1:19 (1:4). Inga barn.

1937: Oskar Gottfrid Mattias Hansson f. 1908 d. 1999, gift 1935 med Ingrid Maria Wilhelmina Larsson f. 1912 d. 2000 från Hemmor 1:14. Barn: Maj-Britt Inger f. 1937, Karl-Erik Martin f. 1940, Vivan Evy Maria f. 1942.

1991: Karl-Erik Martin Hansson f. 1940 d. 2016. Ogift, inga barn.

Smedjan 2019 och 1912. T h ses Lars Nilsson och hans mor Stina Persdotter. Foto: Stefan Haase resp Masse Klintberg

2000: Johan Franzén f. 1960 från Stockholm/Linköping, gift 1993 med Anne-Lie f. Ivarsson 1962 från Stockholm/Timmersdala i Västergötland. Barn: Hannah f. 1991, Linus f. 1994, Agnes f. 1998.