Hallsarve 1:5 (rivna parten)

Hallsarve delades i två parter i slutet på 1710-talet. Gården hade redan före dess under perioder hyst två familjer, men nu fick systrarna Kirstin och Catharina Persdotter var sin halva. Ursprungsparten övertogs av Catharina och hennes man Tomas Mattsson och denna nya part fick Kirstin och hennes man Christen Jakobsson från Hummelbos i Burs. De gifte sig 1712 och man kan fundera på om det inte var så att det redan fanns en part med befintliga byggnader som man flyttade in i, se nedan? Den låg väster om ursprungsparten intill Käldkväiar. Men från och med nu var man en självständig enhet med egen ekonomi. På någon av parterna bör systrarnas föräldrar Per Olofsson och Catharina Bertelsdotter ha bott också.

Kirstin och Christen fick två söner, den äldste Per Christensson blev näste ägare, gift 1742 med Annica Persdotter från Mickels på När. Dessa uppförde en ny manbyggnad i sten 1773 och fick 20 års skattebefrielse för det. Härav kan man dra slutsatsen att föräldrarna verkligen flyttade in i befintliga byggnader av trä. Hade gårdsparten varit nybyggd bara drygt 50 år tidigare, hade byggnaderna inte varit utslitna.

Så här lyder byggnadsbeskrivningen i resolutionen: ”En Dagelig stuga med kiök, 12 alnar lång och 10 alnar bred. I stugan 2 fack fönster, dörr med gångjärn och klink, Ståndspis av Burgsvikssten med spjäl. Uti kiöket dörr med gångjärn och klink, liggspis och bakugn av kalksten, ett fack fönster. Dito förstuga under samma tak. En giäste stuga under samma tak, 12 alnar lång och 10 alnar bred. Dör med gångjärn och lås, 2 fack fönster, spis av Burgsvikssten, i förstugan uppgång till loftet. Taket täckt med bräder.”

Huset var alltså en parstuga med faltak. Det kan dock inte uteslutas att huset hade flistak, för besiktningen gjordes invändigt och inifrån loftet såg man bara faltaket. Mitt på framsidan låg farstun, därifrån kom man in i husets tre rum, samt att det fanns en trappa upp till loftet. De stora rummen kallas för stugor, den benämningen härrör från den tid, då bostadshuset bara bestod av ett enda rum. Dagligstugan var det rum som hela familjen levde i. Det hade två fönster, ett satt alltid på framsidan nära hörnet och det andra på gaveln, nära samma hörn. Här innanför hade man matplatsen. Längs den fönsterlösa baksidan stod de väggfasta sparlakanssängarna. Man hade en öppen spis med spjäll, det sistnämnda var en nymodighet. Burgsvikssten betyder att spisen hade en huggen sandstensomfattning.

Köket låg bakom farstun, det hade ett fönster och härd med bakugn. Det här utrymmet användes annars ofta till kammare i stället för kök, härden och bakugnen hade man i dagliga stugan, så här var man lite moderna. Gäststugan motsvarade salen och det rummet användes bara vid högtidligheter. Det hade också två fönster och öppen spis med sandstensomfattning, dock tydligen utan spjäll. Dörrarna hade gångjärn av järn, inte av trä och två öppnades med klinklås, sådana är i regel kvar på kyrkor idag. Om salsdörren står det att den hade dörr med lås, däremot står det ingenting om ytterdörren. Här har det nog blivit ett fel: Det brukar vara ytterdörren som har lås, så man verkligen kan stänga och låsa om sig.

Bägge stugorna är lika stora, 7.20 m långa och 6 m breda. Farstuns/kökets mått nämns inte, men troligen en längd på 2,5-3 m. Väggtjockleken brukar vara 40-50 cm. Husets utrymmen + två gavlar och två innerväggar ger ett hus på 17-18 m i längd och 7 m i bredd. Det stämmer väl med huset på bilden nedan!

Per och Annica fick en dotter och 5 söner. Äldste sonen Per Persson tog över, gift 1772 med Gertrud Larsdotter från Fie och de fick sonen Lars. Men Per Persson dog tidigt och Gertrud gifte om sig med Olof Olofsson vid Botels 1:4 och tog sannolikt Lars med sig dit. Troligen brukade flera syskon gårdsparten tillsammans några år, men omkring 1785 delade man den i två halvor mellan bröderna Olof och Christen Persson. Olof, som blev gift 1779 med Margareta Thomasdotter från När, byggde upp en ny gårdspart flera hundra meter öster om gården, det som nu är Hallsarve 1:9 söder om Smiss. Det tog troligen flera år och därför gick det omkring 10 år innan Hallsarve delades definitivt.

Christen Persson gifte sig just 1785 med sin a-kusin Christina Mattsdotter från Hallsarves ursprungspart och de fick två barn. Christen dog efter några år och Christina gifte om sig 1795 med den 10 år yngre Daniel Jakobsson från Gumbalde 1:6 och de brukade gårdsparten till fram på 1820-talet. Då blev dottern Anna Cajsa från första äktenskapet ny ägare tillsammans med sin man Gustav Jakobsson från Bönde 3/32-dels mantal (riven). Av deras 5 barn kom äldste sonen Jakob Petter Gustavsson att bli näste brukare, gift 1848 med sin kusin Dorotea Birgitta Larsdotter från Bönde 3/32-dels mantal. De fick 5 barn innan Jakob Petter dog 1865, varefter gårdsparten sköttes av änkan och barnen fram till omkring 1876, då sonen Gustav Jakobsson tog över.

Gustav var gift 1876 med Johanna Catarina Engström från Glammunds i Akebäck, en bror blev gift med hennes syster. Gustav och Johanna fick ett barn, dottern Augusta. Gustav dog 1884 när Augusta bara var 8 år. På något sätt kunde Johanna bruka gården till 1897, då Augusta gifte sig med Arvid Olsson vid Bjärges 1:4 och dessa flyttade hit. 1903 flyttade de till Bjärges 1:4, varvid deras båda gårdsparter slogs ihop och Johanna flyttade med till Bjärges. Omkring 1905 revs Hallsarvepartens byggnader bort så när som på ett par bodar. Tomten köptes då av en son på grannparten Hallsarve 1:27 (1:11), Teodor Thomsson. Han köpte en del jord och byggde här upp en ny liten gård, se Hallsarve 2:1.


Här är manbyggningen på Hallsarve 1:5 alldeles för rivningen. Det var ett vackert hus i gott skick, så det var stor skada att det revs. Det kan möjligen ha varit det hus som Per och Annica byggde 1773, men ombyggt och höjt till detta utseende omkring 1860-70. Dörren är 1700-talsmässig. T h skymtar manbyggningen på ursprungsparten Hallsarve 1:27, vilken finns kvar än idag. I förgrunden Käldkväiar. Foto: Masse Klintberg 1904.

Ägarlängd

Omkring 1718: Christen Jakobsson f.? d.? från Hummelbos i Burs, gift 1712 med Kirstin Persdotter f. c:a 1692 d. ? Barn: Per f. 1716 hemmagift, Jacob f. 1720.

Omkring 1740: Per Christensson f. 1716 d. ? gift ? med Annica Persdotter från ? Barn: Christina f. 1744 ogift, Per f. 1746 hemmagift, Jacob f. 1750, gift med Christina Larsdotter på Kauparve 1:83 (1:9)?, Nils f. 1753, Olof f. 1756 och Christen f. 1760.

Omkring 1770: Per Persson f. 1746 d. c:a 1776, gift 1772 med Gertrud Larsdotter f. 1748 från Fie? Barn: Lars f. 1773

Omkring 1785: Christen Persson f. 1760 d. c:a 1793, gift 1785 med a-kusinen Christina Mattsdotter f. 1764 d. ? från Hallarve 1:27 (1:11). Barn: Anna Cajsa f. 1787 hemmagift, Per f. 1790.

1795: Daniel Jakobsson f. 1774 d. 1850 från Gumbalde 1:6, gift 1795 med Christina Mattsdotter f. 1764 d.? Barn: Jakob f. 1798, gift 1821 med änkan Anna Catarina Mattisdotter vid Fie 1:22.

Omkring 1821: Gustav Jakobsson f. 1796 d. från Bönde 3/32-dels mantal, gift 1821 med Anna Cajsa Christendotter f. 1787 d.? Barn: Cristina Margareta f. 1822, Daniel f. 1823, Jakob Petter f. 1825 hemmagift, Christina Catarina f. 1828, Anna Margareta f. 1830, gift med Jacob Lindström vid Sigsarve i Alskog.

Omkring 1848: Jakob Petter Gustavsson f. 1825 d. 1865, gift 1848 med kusinen Dorotea Birgitta Larsdotter f. 1824 d. 1904 från Bönde 3/32-dels mantal. Barn: Gustav Petter f. 1848 hemmagift, Lars Johannes f. 1850 köpte Bjärges 1:29, Jakob Anton f. 1854, gift med Maria Engström vid Glammunds i Akebäck, Daniel f. 1857 d. 1860, Anna Elsiabet f. 1862, gift med Johan Ekman vid Filepuse i Östergarn.

1865. Dorotea Birgitta Larsdotter Gustavsson f. 1824 d. 1904.

Omkring 1876: Gustav Jakobsson f. 1848 d. 1884, gift 1876 med Johanna Catarina Engström f. 1846 d. 1911. Barn: Augusta f. 1877, gift med Arvid Olsson vid Bjärges 1:4.

1884: Johanna Catarina Engström f. 1846 d. 1911. Barn: Augusta f. 1877 d. 1963, gift med Arvid Olsson vid Bjärges 1:4.

1905: Gårdsparten revs.

(Sidan uppdaterad )