Hallbjäns 1:18 (fd Mattsarve 1:6, 1/8 mantal)
(Vinjettbild: Görel Abramsson 2016)

Högt beläget omkring 500 m öster om Mattsarve/Hallbjänsgrannlaget ligger denna utskiftade part av Mattsarve. Den låg tidigare mellan de nu kvarvarande parterna vid Mattsarve, men blev ådömd utflyttning vid skiftet i början av 1900-talet.

Mattsarves ena gårdshalva delades formellt 1723 i två parter mellan syskonen Olof och Anders Bertelsson. Anders fick bardomshemmet Mattsarve 1:33 och Olof byggde denna nya part bredvid omkring 1710, när han hade gift sig med Mallena Jakobsdotter från Garde. De fick 5 barn innan Olof dog 1724. Mallena gifte om sig året efter med Nils Persson från Hablingbo och de fick 3 barn.

Det blev dottern Brita som övertog gården omkring 1742 tillsammans med sin man Rassmus Olofsson och de fick 1 barn, men Brita dog tidigt och Rassmus gifte om sig med Margareta Jakobsdotter. De hann få 2 barn innan Rassmus dog, varefter Margareta gifte om sig med änklingen Hans Hansson från Alskog, de fick inga barn tillsammans.


Gamla manbyggningen låg mellan dagens Mattsarveparter på sluttningen mot dalen nedanför. Huset var sannolikt identiskt med det hus man fick skattebefrielse för 1791. Men då var långväggarna högre och taket flackare och belagt med flis. Fönstret över dörren är typiskt för flistakshus och det satt ursprungligen längre upp i det högre vägglivet. De övriga fönstren har förstorats, kanske på 1860-talet. Foto: Masse Klintberg 1904.

Näste ägare på 1780-talet blev sonen från första äktenskapet Olof Rassmusson, gift med Christina Nilsdotter från Bönde. De byggde en ny manbyggnad i sten 1791 och fick skattebefrielse för det. De fick 4 barn, varav dottern Brita övertog gården 1796 med sin man Anders Olofsson, men brodern Rassmus med fru och dotter bodde här också tills Rassmus dog omkring 1798 och frun och dottern flyttade hem till Kauparve .

Lydelse på stenhusresolutionen på grannlaget med Olssons part markerad.

Av Anders och Britas 5 barn blev äldste sonen Olof näste ägare, gift med Vahlborg Mattsdotter från Stånga, hon blev 90 år gammal. Olof och Vahlborg fick 6 barn och där sonen Anders med hustrun Dorotea blev husbondefolk 1857. Här slutar gårdsparten att gå vidare i släkten, för Anders och Dorotea fick inga barn. Men de tog sig en fosterdotter Anna Eriksdotter och genom henne fortsatte gårdsparten. Hon gifte sig med Per Olsson från Burs.

Det var dessa som blev ålagda att flytta ut vid skiftet 1900. De lämnade en gårdsmiljö som bestod av manbyggningen i sten under faltak från 1791, en ladugård i sten under halmtak, ett tröskhus, samt en källare. Deras ladugård var vid den här tiden den 4:e i en sammanbyggd länga längs landsvägen, bestående av 2 Hallbjänsparter och 2 Mattsarveparter. Dessutom fanns en friliggande Hallbjänspart söder därom och ytterligare 2 Mattsarveparter med tvärliggande ladugårdar i norr. Helt klart låg parterna väldigt klämda mot varandra, en utflyttning var nödvändig och Olssons part var rätt liten med slitna byggnader, så de fick flytta.

Olssons skulle flytta sina byggnader och det kostnadsberäknades till 1.057 kr och 50 öre. Parten revs några år in på 1900-talet och de flyttade. Men inte till på en nybyggd gårdspart, utan de flyttade in på en gammal befintlig gård på den plats som kallats Tallmungar, efter en tidigare och för länge sedan försvunnen gård St Talungs! Detta är gåtfullt. Hur kunde de få tillgång till en befintlig gård? Vart tog de som bodde där förut vägen? Det finns inga kända uppgifter! Jfr grannfastigheten Hallbjäns 1:8! Skifteskartan från uppmätningen 1889-1896 visar en gård med manbyggnad, flygel och ladugård med tröskhus på denna plats.

Nu blev det efterhand nytt ändå, för Olssons rev och byggde nytt successivt, se bilderna nedan.


En stolt Per Olsson 57 år poserar utanför sitt nya hem. Men nytt är det inte riktigt, bara ny boplats. Huskroppen t v är otvivelaktigt ny och byggd med långsidan mot landsvägen, så som man gjorde från 1800-talets slut och framåt. Inte med långsidan mot ladugården, så som den gamla manbyggnaden här på platsen gör, det halva huset bakom och t h om Per Olsson. Den gamla låga manbyggnaden t h ser ut att vara en 1700-tals parstuga , med brygghus i bulteknik och en bodlänga med oregelbundet takfall, allt ganska ålderdomligt. Men det verkar inte vara något fel på de gamla byggnaderna, skicket ser ut att vara gott. Foto: Masse Klintberg 1912.


Per Olsson med familj i kvällningen en sen augustidag. Delar av familjen sitter på bänken mot gamla husväggen, sonhustrun står i dörren med ett barn på armen, det ser ut att vara idyll. Den gamla husdelen stod kvar ytterligare 2 år, 1918 byggdes den om till ett nytt köksbakbygge. Bulbrygghuset stod kvar till 1935, då det ersattes av en tvättstuga i resvirke med brutet tak. Bodlängan är på den här bilden kapad jämfört med förra bilden. Vad bodlängan har innehållit är okänt, likaså hur länge dubbelboden på bilden stod kvar. Dörrarna ser ut att vara återanvända från en manbyggnad, så här fina dörrar hade inte en bodlänga. På bilden ser vi från vänster: Ida Persson 27 år med dottern Gullan (Gurli) 1 år på armen, troligen svärmor Anna Olsson 59 år, sonen Erik 3 år och maken August 34 år. Foto: Masse Klintberg 1916.


Här är ytterligare en bild som visar att det här var en gammal gårdsplats före Per Olssons tid. Vi ser den nybyggda husdelen från 1908 t h och hur man förberett en fortsättning av den i vinkel på den gamla husdelens plats. Halva det gamla huset står ännu kvar. Det branta taket och skorstenens placering visar att det haft faltak tidigare. Huset har ett bakbygge som är ett inpanelat bulhus. Detta bakbygge är något höjt och har därför fått lite lustiga proportioner. De tätt sittande fönstren tyder på ett ursprung i 1700-talet. T v syns bulbrygghuset. Bakom det skymtar delar av den nya och den gamla ladugården. Foto: Masse Klintberg 1914.


Per Olsson använde den gamla ladugårdens framvägg vid nybygget, men gjorde en ny bakvägg iom att den nya ladugården skulle få en större bredd. Dessutom byggdes ett foderloft i sten. Här har man provisoriskt fogat ihop den nya och gamla delen i väntan på att bygga vidare. Den provisoriska tätningen med halm är verkligen originell. Det kom dock att ta tid, inte förrän omkring 1950-talets mitt fullföljdes det planerade ladugårdsbygget. Den gamla ladugården har agtak, den nya halmtak. Den gamla ladugården är byggd med sten upp i nock, det har bara de äldsta ladugårdarna. Båda ladugårdsdelarna innehåller varsitt fähus och det ser ut som att båda har hoimdluckor här på baksidan. T v står ett enkelt dass. Bakom slantunen i förgrunden hänger fisknät på tork. Foto: Masse Klintberg 1916.

Per Olsson gifte sig 1876 med Anna Eriksdotter och de bodde nere på den gamla gårdsplatsen i omkring 30 år innan de flyttade upp hit, då var 2 av de 5 barnen utflugna. Gården togs över 1920 av sonen August Persson, gift 1910 med Ida Karlsson från När. Av deras 4 barn blev sonen Eric Persson näste ägare, gift 1941 med Marta Nilsson från När. De fick döttrarna Inga-Lena (Lena) 1941, gift med Sylve Pettersson på Hemse och Barbro 1942, gift med Bertil Pettersson i Burs. 1947 tog Eric och Marta över gården och det var de som fullföljde ladugårdsbygget.

1950 bestod gården av 10 ha åker, 8 ha skog och 10 betesmark, 1995 var arealen utökad till 20 ha åker, 43 ha skog och 14 ha betesmark. Marktillskottet kom från Bjärges 1:37 när familjen Melander sålde sin gård och dess marker 1952. Jordarterna var grus-, sand-, myr- och grund lerjord. Hela arealen var dränerad. På gården hölls 1950 2 hästar, 1 föl, 6 kor, 2 ungdjur, 4 grisar och 70 höns. Taxeringsvärdet var 8.400 kr.

Likt många sockenbor var Eric Persson intresserad av jakt och fiske och han hade strandbod vid Tutens fiskeläge och var ordförande i både Lau skytteförening och i fiskelägesföreningen under många år.

Eric dog 1987 och 1989 blev Lena och Sylve ägare av gården, men bodde kvar på Hemse och Marta bodde kvar här till sin död 2012. Efter Lenas död 2005 övertog formellt Lena och Sylves dotter Görel Abramsson och son Rolf Pettersson gårdsparten och använder tillsammans med sina familjer byggnaderna och tomten som fritidshus. Markerna är utarrenderade.

Ägarlängd

1723: Olof Bertelsson f. 1684, gift 1710 med Mallena Jacobsdotter f. ? från Tälleby i Garde. Barn: Bertel f. 1711, Gertrud f. 1714, Anders f. 1717, Brita f. 1720 hemmagift och Mallena f. 1724. Olof dog 1724 och Mallena gifte om sig 1725 med Nils Persson.

1725: Nils Persson f. ? från Hablingbo, gift 1725 med Mallena Jacobsdotter f. ? Barn: Per f. 1726, Olof, f. 1729 och Elin f. 1730.

Omkring 1742: Rassmus Olofsson f. från ?, gift 1742 med Brita Olofsdotter f. 1720, d. omkring 1747. Barn: Olof f. 1744 hemmagift.

1748: Rassmus gifte om sig 1748 med Margareta Jakobsdotter f. 1722 från Mattsarve 5/16. Barn: Brita f. 1752, Rassmus f. 1755, gift till Hallbjäns ? Rassmus dog omkring 1756.

1757: Hans Hansson f. 1727, änkling från Tjengvide i Alskog, gift 1757 med Margareta Jakobsdotter f. 1722. Hans hade med sig två små söner i boet. Hans och Margareta fick inga barn tillsammans.

Omkring 1780: Olof Rassmusson f.1744, gift 1765 med Christina Nilsdotter f. 1743 från Bönde 1:8. Barn: Rassmus f. 1767, d. 1798, gift 1796? med Elisabet Olofsdotter f. 1766 från Kauparve 1:4, Anna f.1769, Brita f. 1772 hemmagift, Christina f. 1775, gift till Rudvior i Alskog.

Omkring 1796: Anders Olofsson f. 1771 från Kauparve 1:4, gift 1796 med Brita Olofsdotter f. 1772. Barn: Olof f. 1798 hemmagift, Christina f. 1799, Brita f. 1801, Andreas f. 1804, Elisabet f. 1810.

Omkring 1824: Olof Andersson f. 1798, gift ? med Vahlborg Mattsdotter f. 1803 från Starrlause i Stånga. Barn: Anders f. 1825 hemmagift, Olof f. 1828, gift till Kauparve ?, Mattias Niklas f. 1831, gift till Smiss 1:4, Johan Petter f. 1835, Lars f. 1838, Anna Margareta f. 1842, gift med båtsman Lars Jakob Liten.

1857: Anders Olofsson f. 1825, gift 1852 med Margareta ? f. 1822 från Bjärges i Lye. Fosterdotter: Anna Eriksdotter f. 1857 från ?
1876: Per Olsson f. 1855 från Gläves i Burs, gift 1876 med Anna Eriksdotter f. 1857. Barn: Arvid f. 1877, gift 1903 till Hallbjäns 1:7 med Hanna Byström, August f. 1882 hemmagift, Hilda f. 1884, gift med Anton Pettersson Hallute på När, Elinda f. 1891, gift 1921 med August Löfgren vid Liffride 1:4, Gerda, f. 1900, gift 1928 med Ragnar Larsson vid Kyrkänge 3:1.

1920: August Persson f. 1882, gift 1910 med Ida Karlsson f. 1889 från När. Barn: Eric f. 1913 hemmagift, Gurli f. 1915, gift 1941 med Albert Hallgren f. 1913 på Hallbjäns grund och bosatta i Visby, Agnes f. 1918, gift 1938 med Verner Ahlstedt f. 1913 på Sunnkörke 1:10, Alfhild f. 1921, gift Lindberg Galls på När.

1947: Eric Persson f. 1913 d. 1987, gift 1941 med Marta Nilsson f. 1920 från Mattise på När. Barn: Inga-Lena f. 1941, gift 1962 med Sylve Pettersson f. 1941 på Sindarve i Hemse, Barbro f. 1942, gift 1961 med Bertil Pettersson vid Sigdes i Burs.

1989: Inga-Lena Pettersson f. 1941 d. 2005, gift 1962 med Sylve Pettersson f. 1939 från Sindarve på Hemse. Barn: Mats Pettersson f. 1962 gift 1987 med Eva Twengström f. 1961 från Stockholm, Görel Pettersson f. 1967, gift Abramsson 2007 med Jan Abramsson f. 1966 från Karlskrona och boende på Sturkö, Rolf Pettersson f. 1963 gift 1998 med Maria Nyström f. 1965 från Gävle och boende i Vaxholm.

2005: 50%: Görel Abramsson f. 1967 på Hemse, gift 2007 med Jan Abramsson f. 1966 från Karlskrona. Görels barn: Johannes Törnblom f. 1995 i Visby. Gemensamt barn: Edvin Abramsson f. 2007 på Sturkö. Familjen bor på Sturkö. 50%: Rolf Pettersson f. 1963 på Hemse, gift 1998 med Maria Nyström f. 1965 från Gävle. Barn: Axel f.1999 och Moa f.2003. Familjen bor i Vaxholm.

(Sidan uppdaterad )