Bjärges 3/16 mantal (riven part)
(Vinjettbild: Masse Klintberg 1904)

I sidhuvudet syns manbyggnaden på denna rivna gårdspart.

Huset med faltak var troligen intakt från tillkomsten 1795 till rivningen 1907. Framsidan hade endast dörr och inga fönster, man sparade på dyra fönster på 1700-talet och koncentrerade fönstren till den soligare södersidan. Den lilla boden kan ha haft flistak, troligen var den källare. Grindtypen var vanlig i Lau på 1800-talets andra hälft, se Bjärges 1:39.

Denna gårdspart kom till vid en delning av ursprungsparten efter 1760. Ägaren till ursprungsparten Per Andersson, f. 1706, kom inledningsvis att bruka denna nya gårdsdel, medan dottern Gertrud Persdotter, f. 1731, brukade barndomsparten tillsammans med sin förste make Jakob Rasmusson, se Bjärges 1:37 (1:12). Per avled 1773 och parten brukades under 1780-talet av Gertruds och Jakobs dotter Margareta och hennes make Grels Jakobsson från Sigfride i Lojsta. Gertruds och Jakobs yngste son Rasmus Jakobsson, f. 1769, tog över gårdsparten omkring 1790. Rasmus gifte sig 1792 med Maria Andersdotter från Gläves i Burs. Det var de som byggde det nya bostadshuset i sten 1795, se huset ovan. Hur parten var bebyggd före 1790-talet är inte känt, kanske använde man ursprungspartens gäststuga som bostadshus.

Stenhusresolution 1795 SKALL TAS FRAM

Rasmus och Maria fick som enda barn dottern Maria, f. 1797. Hon gifte sig som 17-åring med Olof Jakobsson från Vidringe i Burs och fick i det äktenskapet sonen Jakob, f. 1816. Maria Erasmidotter blev snart änka och gifte om sig med en dräng på gården, Olof Jönsson från Botels. De tog över gårdsparten samma år och fick tre barn. Sonen i första äktenskapet Jakob Olofsson blev näste husbonde. Han gifte sig 1841 med sin styvfars syster, pigan Ingrid Elisabet Jönsdotter från Botels, och de fick fyra barn.

Deras äldste son Jakob Jakobsson, f. 1842, och hans hustru och Margareta Kristina (Stina) Nilsdotter övertog gården 1872 och blev de sista som brukade den. Jakob dog 1888 men Stina bodde kvar och jorden utarrenderades. De hade fyra barn, varav två uppnådde vuxen ålder, dottern Kristina Maria Jakobina, f. 1871, och sonen Johannes Oskar, f. 1877. ”Husbondeänkan” Stina Jakobsson stod som ensam ägare till 1900, då de bägge barnen tillskiftades en fjärdedel var. Dottern Jakobina utflyttade till Guldrupe 1889 där hon blev gift med hemmansägaren Carl Petter Jakobsson vid Bjers. Sonen Oskar tjänade från 1892 som dräng vid olika gårdar, en tid hos sin syster och svåger i Guldrupe, varifrån han återkom till Bjärges i Lau 1908.

Tomtkarta 1826 Skall tas fram

Vid laga skiftet dömdes gårdsparten till utflyttning under hänvisning till byggnadernas bristfälliga skick. Parten skulle flyttas 100 meter västerut. Att riva och bygga upp nya motsvarande byggnader, med brunn och markberedning, kostnadsberäknades till 826 kronor och 25 öre. Detta projekt kom aldrig att förverkligas. Gårdsparten revs 1907, endast brygghuset fick stå kvar. Den utplånade gårdsmiljön var alldeles enastående och dess rivning en stor kulturhistorisk förlust. Stina Jakobsson, ”mor Stäina”, bodde kvar till sin död 1915, troligen i brygghuset. När Masse Klintberg fotograferade det 1915 beskrev han det som ”Bjärges mor Stäinas bryggarhäusä”.

Här ser vi västgaveln och södersidan på 1700-talshuset vid Bjärges. Faltaket är traditionellt lagt med två sidoåsar och en nockås vilande på de bakåtskjutna skorstenarna, vilket innebär att faltaket är original. Salen med tre fönster låg åt detta håll. Mitt i huset var det troligen en kammare, medan vardagsstugan innehållande kök och sovrum låg längst bort nära grannparten. Skicket är uppenbart bristfälligt, vilket var en av orsakerna till rivningen vid skiftet. Foto: M. Klintberg 1904.

Med början 1908 skedde en rad försäljningar och avstyckningar från det ganska omfattande jordinnehavet. En första affär gällde båtsmansbostället Glanstorp (Bjärges 1:29) som då friköptes från ”Stora” Bjärges. Andra delar av jorden gick till Elias Hansson vid Snausarve 1:10 och 1916, efter Stinas död, förvärvade närmaste grannen August Melander på Bjärges 1:37 (1:12) hälften av det ursprungliga jordinnehavet, inklusive det bevarade brygghuset som därmed fick behålla sin funktion.

På Bjärges ägor, ensligt beläget vid Aiksmör, uppförde Oskar Jakobsson en bostadsfastighet för eget bruk som han kallade ”Fridhem” (Bjärges 1:31). Det är troligt att huset byggdes vid hans återflyttning till Lau 1908. Han kallades ”hemmansägare” och gifte sig 1914 med Laura Kristina Löfgren, arbetardotter från Hemmor grund. De fick barnen Sven, f. 1917, och Helfrid, f. 1923. Oskar avled redan 1926 men Laura och barnen bodde kvar på ”Fridhem” till 1939, då de utflyttade till Bringes i Vänge och senare till Visby. ”Fridhem” såldes 1937 till Ragnar Persson vid Hallbjäns 1:7 men blev aldrig mer bebott. Byggnaderna nedrevs men en trappa i cement och fruktträd, ganska nära vägen till Folkedarve, vittnade länge om den forna boplatsen.

”Fridhem” (Bjärges 1:31), huset troligen uppfört 1908. Foto: M. Klintberg 1916.

Ägarlängd

Omkring 1760: Per Andersson, f. 1706, gift första gången 1729 med Elisabet Christoffersdotter från Botvide. Barn: Gertrud, f. 1731. Gertrud Persdotter övertog tillsammans med sin första make Jakob Rasmusson sin barndomspart Bjärges 1:37 (1:12), se denna.

Omkring 1780: Gertrud Persdotters och Jakob Rasmussons dotter Margareta, f. 1757, och hennes make Grels Jakobsson från Sigfride i Lojsta, f. 1747.

Omkring 1790: Gertruds och Jakobs ynste son Rasmus Jakobsson, f. 1769, gift 1792 med Maria Andersdotter, f. 1767, från Gläves i Burs. Barn: Maria f. 1797. Maria Erasmidotter gift första gången 1814 med Olof Jakobsson, f. 1790, d. 1825, från Vidringe i Burs, andra gången 1826 med Olof Jönsson, f. 1802, från Botels 1:5.

1821: Maria Erasmidotter och Olof Jakobsson. Barn: Jakob Olofsson, f. 1816.

1826: Maria Erasmidotter och Olof Jönsson. Barn: Olof, f. 1828, gift med Catarina Nilsdotter vid Vadstäde i Hablingbo, Maria Catarina f. 1831, Jöns Petter f. 1835, tog namnet Berglund, gift 1857 med Anna Jakobsdotter vid Hemmor 1:13.

1841: Maria Erasmidotters och Olof Jakobssons son Jakob Olofsson, gift 1841 med Ingrid Elisabet Jönsdotter, f. 1815, från Botels 1:5. Barn: Jakob, f. 1842, hemmagift, Olof Herman, f. 1844, gift till Rone, Oskar, f. 1850, gift med änkan Anna Cajsa Danielsdotter vid Snausarve 1:26 (Botvide 1:2), Maria Elisabet, f. 1852, gift 1878 med änklingen Oskar Larsson vid Fie 1:12.

1872: Jakob Jakobsson, f. 1842, d. 1888, gift 1870 med Margareta Kristina (Stina) Nilsdotter, f. 1843, från Kauparve 1:81 (1:10), d. 1915. Barn: Kristina Maria Jakobina f. 1871, gift till Bjers i Guldrupe, d. 1953, Johannes Oskar, f. 1877, d. 1926, gift 1914 med Laura Kristina Löfgren från Hemmor grund, f. 1880, d. 1965. Barn: Sven Oskar Laurentius, f. 1917, d. 1971, Helfrid Svenborg Maria, f. 1923, gift Juhl och bosatt i Hässleholm.

 

Den vinklade ladugårdslängan under agtak var av ovanlig storlek. Längan t v innehöll troligen två kohus. Det första hade sin hoimd, hörum, invid gaveln. Det andra kohuset hade troligen sin hoimd mot ladan. Ladan fanns i byggnadens hörn med stora ladportar. I vinkel bakom ladan fanns ett tröskhus. Den lilla dörren i nästa länga gick till ett lamm- eller grishus. Därefter stall och portlider till vägen utanför. Vid gaveln t v står en liten bod. Ena delen hyste troligen ett dass, den andra kan ha varit hönshus. Foto: M. Klintberg 1904.

 

(Sidan uppdaterad )