Reinhold Hansson

Reinhold Hansson (1892–1971) bodde i Lau på sydöstra Gotland under hela sitt liv. Han var småbrukare och fiskare och skrev sina visböcker under militärtjänstgöringen. I böckerna finns visor, humoristiska verser, poesi och mer prosaiska inslag.

’Han sjöng när han cyklade och sjunga, det kunde han! Han var en glad och trevlig människa med en fantastisk röst som hördes långt. Reinhold brukade stanna och prata med en granne, Reinhold stod på vägen och grannen inne i sitt uthus, de kunde ha tvåhundra meter emellan sig – ändå kunde de föra ett samtal!’

Så berättar Laubon Gunhild Nyroth om Olof Reinhold Johannes Hansson. Han har lämnat två visböcker efter sig i arkivet, båda med svarta vaxdukspärmar.

Reinhold föddes den 28 februari 1892 vid Snausarve i Lau på sydöstra Gotland. Han blev stället och hemsocknen trogen hela livet. Föräldrarna gifte sig ”i grevens tid” samma år 1892. I Boken om Lau (1951) står om fadern att ”han avvek efter en kort tid till Amerika”. Hur det gick till berättar öns store meddelare, Jakob Karlsson ”Fäi-Jakå”, vars brev givits ut av Gutamålsgillet i två volymer.

Pappan emigrerade

I den andra volymen, Flair brev fran Fäi-Jakå, berättas hur Reinholds far med samma namn, drängen Reinhold, råkade ut för en olycka i skogen januari 1892. Då hade hans fästmö Hanna också ”råkat i olycka” – hon var med barn, men de var inte gifta och Reinhold ville inte ha henne! Han ville emigrera.

Eftersom han var beväring behövde han kungens tillstånd att resa till Amerika. Det fick han. Men prästen i Lau vägrade att skriva ut prästbetyg och att släppa iväg honom om han inte gifte sig med fästmön. Så Reinhold och Hanna gifte sig men sedan försvann han raskt över Atlanten.

Barnet, den lille Reinhold, växte upp utan syskon tillsammans med sin mor.

Skrev visböcker under värnplikten

Som ung exercerade han beväring vid Kustartilleriet i Fårösund och på Wisborgs slätt, det var då han skrev i sina visböcker. Den ena verkar först ha tillhört ”Beväringsrekryt 105 K T Larsson, 3:e kompaniet”. Namnet Frans Oskar Bengtsson förekommer också ofta, och flera kamrater har avslutat den andra boken med sina signaturer.

I böckerna finns visor, schlagers, poesi, humoristiska verser och supvisor, blandat med mer prosaiska inslag som Frimärksspråket, Hur en flicka bör vara, Ett säkert botemedel mot gikt och en vers Elin Pettersson från Ahr i Fleringe verkar ha skrivit:

Livet är en strid.
Ektenskapet är en råttefälla.
Kärleken är en ostebit på livets smörgås.

I Boken om Lau från 1951 står: ”Reinhold Hansson är till yrket fiskare och småbrukare och innehar motorbåt.”

Han övertog småbruket hemma 1944. Reinhold var också sprängare och hjälpte till vid byggen, men det var vid stranden han trivdes bäst, han fiskade med egen båt vid Snausarvebod. Han brukade leta sjögods och i det han hittade ristade han in sina initialer RH. 1929 gifte han sig med en änka i socknen. De fick en dotter och en son men nu har de alla gått ur tiden. Reinhold Hansson dog 1971 och vilar på Lau kyrkogård.

Text: Eva Sjöstrand 2017

Reinholds visböcker

(Sidan uppdaterad: 2018-03-21)